tom banner

Mänsklighet

Mänsklighet

I EFS och Salts bibelläsningsplan (som började nu i veckan) startade vi som man så ofta gör med skapelse och syndafall.

Guden som skapar oss till sin avbild möts bara ett kapitel senare av den sida hos oss som inte kan låta frestelsen vara, som inte vill lyssna, som vill veta bäst själv... 

Jag fascineras ibland av hur ofta samtal kring syndafallet hamnar i att Gud känns så småaktig.Vad trodde han egentligen? Varför utsätter han Adam och Eva för ett test som han vet att de kommer misslyckas med? Ormens argumentation ligger helt plötsligt i våra egna munnar, ifrågasättandet av Guds kompetens, hans motiv och hans småaktighet. Istället för att fundera över vad texten vill berätta om det som gått sönder.

 

När jag skulle formulera en reflektionsfråga till texten om syndafallet blev den:

Vad är egentligen synden?
Att de inte lyder Gud? Eller att de vill ha svaren själva istället för att be Gud?
Eller är den kanske att de gömmer sig för Gud, eller att de skyller på varandra ?

En person jag pratade med om detta sa frustrerat: - Är något av det synd egentligen, är det inte bara mänskligt?!

 

Mänskligt har ibland blivit synonymt med att fela. Lite sorgligt är det allt. Att mänskligt inte fick stå för det skapelsegivna, och namnet människa som vi fick innan syndafallet.

Efter syndafallet är människans brottning med att göra Guds vilja ständigt aktuell. Det är knappast så att vi inte förstår Adam och Eva. Tvärtom känner vi alla igen oss. Alla har vi gjort tvärtom, skyllt ifrån oss, känt skammen efteråt, märkt av de dåliga konsekvenserna. Vi har kommit att se vår dragning till frestelser, vår gudsfrånvändhet  och vår egoism som en del av vår mänsklighet. Vår brist som det som gör oss till människor till skillnad från änglar och gudar.

Men det som gör oss till människor är inte vår brist. Det som gör oss till människor är att Gud skapat oss till sin avbild och kallat oss vid namn.

 

Så när jag brottas med synden i mitt liv, mina äpplen, mina motiv, min skam, vill jag inte tänka att det handlar om att bekämpa min mänskliga natur, utan om att hitta tillbaka till det goda Gud alltid sett och ser i mig. Det goda som är jag och som han har skapat.

Känner du dig trängd ibland?
Bibeln borde kanske förses med en "varningstext?"

Relaterade inlägg

Svenska Bibelsällskapet - Box 1235, 751 42 Uppsala - 018 - 18 63 30 - info@bibeln.se