tom banner

Men det går ju inte! Du är inte ensam ...

Men det går ju inte! Du är inte ensam ...

Blev ett långt inlägg denna gång. Tanken är dock att du kan läsa inledningen och sedan hoppa till den del som talar mest till dig. Hoppas det kan vara till välsignelse!

Anta utmaningen tickar på, inläggen på Facebook fortsätter komma men under siffran av tusentals bibelläsare är det många som inte "lyckas". Utmaningen har ju sitt namn naturligt från att det faktiskt ofta kan vara svårt att läsa. Varför har just du svårt? När läsningen inte sker, vad beror det på?

I en dansk undersökning bland aktiva bibelläsare såg siffrorna ut så här på frågan vad som var deras största utmaning med att få till läsningen. 
(Siffrorna inom parentes är ungdomar.)

Självklart formas en sådan undersökning av vilka som deltog men det finns en hel del intressanta saker att känna igen sig i. Om man slår ihop de två första kolumnerna får man vilka som brottas med just ett specifikt problem, ofta eller sällan. Jag tänkte helt enkelt ge mig på att ge lite tips utifrån varje punkt och se om du kan finna någon hjälp i de punkter du känner igen dig i. 

Vanan, ca 70 %

Det absolut vanligaste problemet är alltså att få till en vana. Det är ju helt klart något vi kan känna igen oss i på flera fronter i våra liv. Det finns många goda saker som vi missar att göra för att vi saknar just vanan. Det finns massor med tips att ge på området men ett sätt att tänka kan vara utifrån dessa fem punkter.

1. Se det stora målet, men sätt "minimål". Ha gärna ett stort mål som: hela Bibeln på ett år. Men om du bara fokuserar på det kan du lätt misströsta, om du däremot kompletterar med minimål längs vägen kan du hålla motivationen uppe. Varje dag är en seger. Som att inte titta uppför hela trappan, utan se varje steg. Ett steg är ju möjligt!

2. Skapa kedjor. Studier visar att om du kopplar dina minimål till saker du redan gör varje dag så har du lättare att lyckas än om du försöker skapa helt nya vanor. Du åker buss till jobbet, går på toa, sätter dig i soffan när barnet somnat, kommer hem från jobbet, osv. Om du kopplar bibelläsningen till en sådan händelse får du hjälp att komma ihåg, det är lättare än att skapa nya händelser och en säkrare väg till att skapa en vana.

3. Förenkla. Låt inte bibelläsningen omges av massor med val som vilken text du ska läsa, vilken bibel, var du ska sitta. Utan bestäm dig för en vana och håll den. Då går det åt mindre energi och möjligheten att vanan sätter sig är större.

4. Svara på frågan varför! Det kan tyckas som en liten sak, men har du funderat på frågan varför du vill läsa dagligen? Att ta den frågan på allvar skapar en större motivation. 

5. Se "nu ger jag upp"-ögonblicken i förväg. Nya vanor är känsliga och risken är stor att man kommer till en punkt då man säger, nu ger jag upp! För att komma över de hindren är det bra att redan i förväg tänkt på vad du önskar göra om du kommer till en sådan punkt. Vad gäller bibelläsning kan det t ex vara du:

  • glömmer din bibel hemma på en resa
  • missar att läsa ett par dagar
  • tycker att texten är svår
  • inte känner någon välsignelse

Tiden, ca 60 %

Att hitta tid för sin läsning är nummer två på listan. Vi vet inte exakt vad de som svarar menar men vi kan gissa lite. Det kan vara att man inte hittar en bra tidpunkt under dagen eller känner att man inte hinner. På frågan om punkt under dagen skulle jag vilja hänvisa till punkt 2 ovan, men vad gäller "att hinna" måste vi dock bli lite självkritiska. Visst är det så, om sanningen ska fram, att vi har massor med stunder under dagen som vi gör saker som kan kapas lite: slötittande i mobilen, ett avsnitt extra av tv-serien, bussresan med ljudboken, osv. Det finns tider och stunder, det gäller bara att faktiskt ta ett steg, om det är det som är problemet. Idag finns det ju också bra tekniska lösningar som gör att man alltid kan ha sin läsplan med sig. Som bibelappen Bibelstund t ex. 

Koncentrationen, ca 75 %

I dagens samhälle omges vi av ett ständigt högre tempo och det är inte konstigt att vi känner oss störda. Det är till och med så att våra hjärnor anpassas efter hastigheten i vårt samhälle och försämrar våra möjligheter till djupläsning. Detta gör det dock inte omöjligt, utan prova några tips:

  • Gör dina val enkla, (se punkt 3 ovan)
  • Sök en lugn plats (skapa den med öronpluggar eller dra dig undan)
  • Läser du i telefonen? Våga flightmode medan du läser.
  • Ta med dig en fråga in i texten, något du letar efter? Som "Var ser jag Jesus", "något jag skulle vilja berätta för en vän", "vad ska jag försöka göra imorgon kopplat till det jag läser idag". 
  • Be om Guds ledning, han vill hjälpa dig!
  • Ge inte upp, det är en process. 

Kunskap om bakgrunden, 37 %

Kunskap är inte en av de största anledningarna men kan absolut ta musten ur en. "Jag känner inte till orterna", "förstår inte orden" eller bara det fenomen att texten är över 2000 år gammal och skriven i en helt annan kultur. Två tankar om detta. För det första finns det alltid hjälp att få, ställ en fråga i Facebookgruppen eller till en vän. Boktips finns det i hundratal beroende på var man är. Men den andra tanken kanske är viktigare, du behöver inte förstå allt. Bestäm dig till exempel för att lära lära dig en ny sak i veckan, låt resten vila.

Det är svårt att läsa, ca 30 %

Här ryms så många av de andra punkterna. Det kan vara att man känner att man inte förstår eller att man inte hittar rutiner. Jag rekommenderar dock alltid att om man har en bestående känsla av att det är svårt, så gör något av följande:

  • Byt bibelöversättning
  • Byt bibelläsningsplan, låt till exempel 3 Mosebok ligga och läs i Nya testamentet.
  • Läs med en vän
  • Våga fråga, till exempel i Facebookgruppen.

Jag kan redan berättelsen, 33 %

Som van bibelläsare är detta en stor fara. Vissa berättelser har vi hört hundratals gånger. Den bästa utmaningen för dig kan vara att prova en annan översättning eller rent av ett annat språk. Att läsa en parafras som The Message, på svenska, kan skapa helt nya ingångar till texten som du aldrig tidigare sett. Samma sak när man tvingar sig att läsa på sitt andraspråk. Bibelbutiken.se har massor med översättningar!

Det är för stort, ca 32 %

Se punkt 1 under rubriken vanan.

Vad har det med mig att göra, 32 %

Detta är ju en av de viktigaste frågorna vi bör ha med oss in i bibelläsningen, och ibland kan det vara svårt att förstå. Det första jag vill säga är att Gud kan så klart med sin Ande tala genom all text i Bibeln, ibland på det mest förvånande sätt. Det andra är att vi ibland har för höga förväntningar på bibelläsningen, en del av att läsa Bibeln är "bara" att lära sig mer om vad som hänt genom historien (därav släkttavlor ;-) ). Det är en balans där vi behöver ha en förväntan men också vara realister. Alltid be om Guds ledningen, men ibland bara få "lära oss något nytt". Sen finns det såklart mycket god hjälp att få när man läser med andra, varför inte en kommenterad bibelläsningsplan som Bibeln idag? (så fick jag tipsa om den också)

Det är svårt att hitta, ca 25 %

Jag är lite förvånad över denna punkt och förstår inte riktigt vad den betyder. Med tekniken idag kan man söka både på ord och meningar på t ex bibeln.se eller i en app så borde man kunna hitta rätt lätt. Även uppslagsdelarna i biblarna är en god hjälp. Återigen vill jag tipsa om Facebookgruppen där det finns mycket hjälp att få. 

Det är tråkigt, ca 24 %

Först, vi behöver öva på att ha tråkigt och inte jämnt bli underhållna. Nu när jag fått ur mig den brasklappen så vill jag fundera lite tillsammans med dig som läser och känner att det är tråkigt. Varför är texten tråkig? Först när du kan svara på den frågan kan vi gå vidare och se om vi kan hitta glädjen och nyfikenheten. Det är ju också så att vi som människor är väldigt olika så svaren lär variera. Men när du funnit ditt svar på varför Bibeln är tråkig, kolla då på listan här ovan. Troligen finns punkten med där som gör att du upplever att Bibeln är tråkig och då finner du vägen vidare där. Om inte, skriv en kommentar eller fråga i Facebookgruppen. 

Det är svårt att tro på, 11 %

Ja, Bibeln är gudomligt inspirerad. Det finns många berättelser som är helt otroliga! Folk klyver vatten, eller går på det. Guds hävdar sig födas som människa, dö och UPPSTÅ! Det går faktiskt knappt att tro på och ändå tror över en miljard människor på det. Har du svårt att tro så är nog det viktigaste du kan göra att hitta någon att prata med om dina frågor. Det går inte riktigt att ge alla svar i en blogg och det är viktigt att du får hjälp att fundera högt och få svar.

Det jag dock vill säga är två saker. Det finns bra svar att få på alla dina frågor, ja alla! Och den som är mest intresserad i hela världen av att du ska få svar det är Gud som vill ha en levande relation till dig. Så tveka inte om att be Gud om hjälp. 

Olof Brandt, generalsekreterare Bibeln idag

Källor:

Fortsätt läs mer
541 Träffar

Att äta sig hungrig eller svälta sig mätt!

Att äta sig hungrig eller svälta sig mätt!

Kära medåkare i Vasaloppet!

Hur går det? Nu har vi ju hållit på ett tag....flyter det på...eller har det hakat upp sig? Äter du ordentligt i spåret? Det måste man för att orka!!

Jag kom på ett uttryck för ett tag sedan, ett uttryck som säger ganska mycket om hur det funkar med vår bibelläsning...

"Att äta sig hungrig eller svälta sig mätt!" 

Jag kom på detta uttryck när jag tänkte på några trofasta gamla kristna som kom gång efter gång på bibelstudiegruppen .Det gick upp för mig att de kommer för att de vill "äta" mera - av Guds ord. Och ju mer de äter desto mer ökar deras hunger. Mer av Guds ord skapar en hälsosam hunger efter mer av Guds ord! Det motsatta är ganska kusligt, det är när man svälter sig mätt, dvs när man succesivt läser/"äter" mindre och mindre och till slut nästan inget alls...då kan en obehaglig dästhet och mättnad inträda, som alls inte känns trevlig!

Bilden på druvorna från vår trädgård som jag skickar med detta blogginlägg, vill uppmuntra oss och påminna oss om att vi har en rik fader som gärna förser! Det härliga med Guds Ord är att när vi börjar äta igen...så dröjer det inte länge förrän den positiva hungerns väcks till liv och du får erfara att "mer av Guds Ord leder till en större hunger efter mer av Guds Ord!

Fortsätt läs mer
750 Träffar

Konsten att "bli nerlagd" på de klorofyllsprakande ängarna

Konsten att "bli nerlagd" på de klorofyllsprakande ängarna

Det är en av världens mest kända Bibeltexter! Du har kanske sett den "avbildad" på ett otal affischer, gobelänger, tavlor e.t.c. Jag tänker på Ps. 23- Davids psalm om "Den gode herden". En synnerligen passande text så här i sommar och semestertider:) Jag har fascinerats av denna text under många år. Få reflekterar över hur den börjar: 

"En psalm av David"- Jag tycker det är lätt att vi romantiserar Ps 23. Man ser framför sig någon som lever ett lugnt och idylliskt liv och som därför ser det som hur naturligt som helst att lägga sig ner på de gröna ängarna för att få ro. Då är det lätt att man tänker att Ps 23 inte har något att säga till den som både har mycket vånda och stress i sitt liv. Davids liv var dock långt från idylliskt. Han hade enormt mycket kamp och utsatthet i sitt liv. Därför tycker jag det är starkt att det var just David som fick ta emot denna psalm av den Helige Ande! David vill alltså genom denna psalm bl.a. dela att Gud själv är mäktig att ge oss frid och föra oss till viloplatser ÄVEN om vi lever ett högintensivt och ibland mycket prövande liv.

När det gäller "de gröna ängarna" i vers två så älskar jag en engelsk översättning jag har som försöker ligga så nära hebreiskan som möjligt. Där står det "He makes me lie down in green pastures". På svenska blir väl det ung. "Du lägger mig ner på de gröna ängarna". Jag älskar den "betoningen" av ordet eftersom det pekar mot att DET ÄR HERREN SJÄLV SOM FÖR OSS IN I VILAN.

Jag vet inte hur det är med dig men själv kan jag både nu och då bli rätt så stressad och när jag då skall försöka vila så kan det ibland visa sig bli en stor utmaning. Ibland leder det till att jag kommer in i perioder där jag t.o.m. kan få svårt att sova. Ps. 23:s uttryck om att det är Gud själv som "lägger mig ner" på de gröna ängarna har då fått bli djupt själavårdande för mig. Jag kan alltså få be till Gud och ha en förväntan på att vår Herre har en omsorg om även detta område av mitt- Ja mer än så- Han är t.o.m. den som gång på gång vill leda och förlösa mig in i den djupa vilan där han får ge "liv åt min själ" (Ps. 23:3)

Så varför inte ta med dig Psaltaren 23 in i denna sommar? Läs gärna psalmen. En vers åt gången. Långsamt. Smaka på orden. De kommer genom David från Gud själv! Det är HAN som har gett oss denna text som en stor gåva, inte minst till uppstressade själar. Ta med dig Ps. 23 in i sommaren och låt Gud göra den texten till en Andens port som för dig in i den djupa och förlösande vilan:-) Det är min bön för oss alla denna sommar!

Fortsätt läs mer
1034 Träffar

Att se andliga principer i vardagen

Att se andliga principer i vardagen

Vet inte om du är sportintresserad eller ej. Känner nästan ett behov av att be om ursäkt för alla sportbilder som vi använt i upptakten och första delen av Anta utmaningen 2016. Idag är dock en dag då sportbilderna måste få lite plats, är ju Vasaloppet idag. Bilden som varit vår huvudinspirationsbild i år.

Gud kan verkligen tala genom vardagens bilder. Idag åker tusentals de nio milen mellan Sälen och Mora och vi kan från TV-soffan se och lyssna på alla dessa berättelser. Det är de som åker för första gången och de som gör sitt 50:e Vasalopp. Det är de som åker fort och de som åker lugnt och samtalar med andra. De som har koll på varje del i sin utrustning och de som inte vet så mycket alls om detaljerna. Det finns de som tagit många mil i träningsspåren och de som knappt har några mil alls på snö. Och det finns kändisar och vanliga människor. 

Från spåret får man rapport på rapport om hur god stämning det är trots att det är backar och nysnö i spåren (där det ens finns spår). Jag tror ni ser var jag vill komma. Det är precis som med vår bibelläsning. Vi är många som läser, men vi har olika förutsättningar och lästakt. Men alla har vi samma mål, att fortsätta tillsammans mot målet. 

Vänner, vi går nu in i mars och halvbibel går in i 5 Moseboken, nu får vi en repetition av det vi läst under januari-februari. För många av oss kan det kännas som en lite väl brant backe så här en bit in i loppet. Men tillsammans kommer vi klara det och det är okej att tycka att vissa delar av Bibeln är lite tuffare. Ta gärna del av andras tankar i Facebook-gruppen och dela gärna själv! Din tanke kan hjälpa en medmänniska upp för backen! 

Nu passerar täten i herrtävlingen Oxberg och andra har nåt första blåbärskontrollen, alla på väg mot samma mål. 

Fortsätt läs mer
1022 Träffar

Några tankar om spetälska angående Tredje Mosebok 13-14

Några tankar om spetälska angående Tredje Mosebok 13-14

Halvbibelspåret är i Tredje Mosebok 13-14 och har nu i två dagar läst om alla lagar kring spetälska (eller Lepra). Jag kunde inte låta bli att fördjupa mig lite och tänkte dela några tankar för att hjälpa till i förståelsen av texterna. 

För det första kan vi slå fast att det som beskrivs här troligen inte ens är det som vi från Nya testamentets tid känner som spetälska. Symtomen stämmer helt enkelt inte riktigt. Snarare rör det sig om andra hudsjukdomar, faktiskt upp emot så många som 24 st olika. Spetälska finns dessutom inte historiskt belagt så tidigt.

Det andra vi behöver ha med oss är att en stor del av dessa texter syftar inte främst till att bota en sjukdom, det handlar inte om en läkarmanual i första hand. Det finns drag av hur man kan diagnostisera för att kunna (framför allt) rädda andra från att smittas, men betoningen ligger på rituell renhet. Vill man fördjupa sig en aning i detta rekommenderar jag starkt följande två filmer:

Guds helighet (länk till Youtube).

Offren (länk till Youtube).

När vi idag läser detta, efter 2000 år med Jesus, blir det ett stort hopp för att kunna förstå. Det finns delar vi reagerar på och ta gärna upp de tankarna med Gud i bön, men titta gärna i någon kommentar om du har en för det kan vara en stor hjälp att förstå själva systemet av offer, helighet och rituell renhet. 

Åter till spetälskan då, eller snarare de olika hudsjukdomarna. Det vi får beskrivet är en serie sjukdomar, diagnos och hur man handlar. Mycket handlar om att låta personen som drabbats sitta i karantän tills man är säker och om det är den misstänkta sjukdomen får personen lämna lägret. Detta så klart för att inte smitta men det är också kopplat till renhetslagarna och den rituella renheten av folket inför Gud. 

Det förminskar dock inte det mänskliga lidande det måste varit att bli utestängd ur gemenskapen. Vi kan idag knappt förstå hur stort det var att få lämna. Vi kan tycka det låter grymt, men vår kultur är då ändå van vid ensamhet. I det kollektiva tankesätt som fanns i Israel upplevdes det troligen som ännu värre. Och det är viktigt att betona att det inte handlar om ett straff. Det finns också möjligheter, vilket är viktigt att se, att få komma tillbaka in i folket om sjukdomen blir botad. 

I kapitel 14 ser vi sedan dels ritualerna just för återinförandet i folket och här handlar det inte om själva sjukdomen, att bli frisk. Det handlar om att återinföras i folket och återfå sin renhet inför Gud. Det är viktigt eftersom det annars kan ses som riktigt kvacksalveri. Kapitel 14 fortsätter sedan med att tala om både kläder och hus och visar på hur otroligt viktigt det var att hålla den rituella renheten. 

MEN VI DÅ?

Ja, vad kan vi lära oss av detta? Det är ju knappast en manual för varken församlingsbygge eller läkarvetenskap. Dels så är det en del i den stora bilden av Guds helighet som vi behöver brottas med. Framför allt är det dock en bakgrund som är jätteviktig när vi läser Nya testamentet och hur Jesus möter dessa människor. Det är ett steg som är enormt när Jesus kan bota spetälska och att han rör vid dem. Det handlar inte bara om att han skulle kunna smittas utan ännu mer om den just rituella orenhet som då drabbar honom. Jesus tar på sig våra fel, brister och rituella orenhet och helar och förvandlar. 

Steget som Jesus tar utanför det religiösa etablissemanget när han möter dessa sjuka människor, rör vid dem, talar med dem och helar dem är en ledstjärna för oss idag. Vi har inte samma system i Sverige 2016, men jag tror att man efter viss eftertanke kan hitta områden i våra liv och i samhället som skulle kunna liknas vid det som Tredje Mosebok beskriver. Var finns dagens orena? De som samhället tag ett steg bort från? 

Det Jesus ger när han rör vid de spetälska och för dem in i hans gemenskap är inget som spetälska exklusivt behöver. Det är en handling som Jesus behöver göra med oss alla. Han behöver lägga handen på oss, förlåta oss, rena oss och ta oss till sitt rike. Och han gör det, igen och igen och igen...

 

/>Olof Brandt

Fortsätt läs mer
1240 Träffar

Vi lanserar "Kartan"!

Vi lanserar "Kartan"!

Bibeln är en fantastisk bok som innehåller så mycket. Underbara människoöden, berättelser om Guds handlande i historien och löften till oss. Den innehåller också delar som vi har svårare att förstå eller som rent av kan göra oss arga. Ett år av bibelläsning kan därför innebära att man går igenom mängder med känslor. Ibland går det lätt, ibland tungt. 

Anta utmaningen vill stödja dig i din bibelläsning under året och kartan visualiserar lite grann hur det kan kännas att läsa Bibeln under ett år. Lekfullt har Anta utmaningens logotyp fått bli en liten gubbe som genom sitt år möter glädje, sorg, flyt och motgång. Ungefär som en bibelläsare helt enkelt. 

Kartan kommer fyllas med inspirerande, hjälpande, påhejande och tröstande ord. Efter ett tag kommer man kunna finna många sinnesstämningar att välja bland och gå till just den man behöver för tillfället. 

Första inlägget för årets karta släpps 1/1 2016. Välkommen med på en fantastisk och spännande resa! Kartan ersätter 2015 års månadsteman. 

Vi hoppas att på detta sätt kunna hjälpa dig!

Du kan gå direkt till kartan genom att klicka här.

Olof Brandt för styrgruppen för Anta utmaningen. 

Fortsätt läs mer
1514 Träffar

Helheten som ger det specifika

Helheten som ger det specifika

Jag kämpar, måste bara få säga det. När jag tittade på halvbibelplanen, innan jag antog utmaningen att läsa den, så insåg jag direkt att denna period hade potential att bli den tuffaste. Under två månader läser vi i halvbibelplanen Jesaja och det är något jag får jobba med. Att varje dag få brottas med profetens texter är något som säkert ger välsignelse i det långa loppet, men som i stunden kan kännas tungt.

Jesaja är en gigant, inte nog med att det är mycket text, det är också mycket bilder, länder, liknelser och språk som vi har svårt att ta till oss då det har gått sina år mellan oss och profeten. En del av profetiorna fullbordas före Jesus, en del rör Jesus och en del vår nutid och framtid. Allt i en blandning som kan kännas ogenomtränglig. Trots försöken att läsa sidolitteratur för förståelse kan ibland just denna förståelse kännas avlägsen.

Å andra sidan har jag samtidigt läst Hebreerbrevet. Kanske det brev i Nya testamentet som tydligast plockar upp teman och idéer från Gamla testamentet. Och ytterligare samtidigt så har jag i helgen genomfört två församlingsbesök, det första i Gävle där jag genomförde en vandring genom Gamla testamentet (hela GT på cirka 5 timmar) (vandragenombibeln.com) och sedan en gudstjänst i Sigtuna där jag gick igenom hela Bibeln på en timme (!). Förberedelserna blandades med läsningen av Jesaja och plötsligt sköljde det över mig. Översikten, helheten, den röda tråden, den stora berättelsen, kalla det var du vill, ger sådan välsignelse. 

Guds handlade genom historien, så klart allra mest i det Jesus gjorde, talar sitt tydliga språk och allt det andra i Bibeln belyser och förstärker. När man i sin kammare kämpar med profetens texter kan jag ändå vila i det stora. Vila i Guds nåd och hans mäktiga handlade I VÅR HISTORIA. 

Jag förstår inte allt och trots att jag jobbar med bibeltexter varje dag så känner jag att det finns delar av Bibeln jag läser som vore det första gången. Jag sitter i min stol och förstår ingenting. Jag brottas med bilder och ord av lidande och krig. Jag inser att det inte blir helt olikt hur det är när jag ser på en nyhetssändning. Jag möter mycket, sådant jag sympatiserar med och sådant jag finner förskräckligt. Mänsklig ondska i övermått och sådant jag helt enkelt inte begriper. Ändå tittar jag ibland och försöker att inte förhärda mig. Jag tror att Gud vill bevara våra hjärtan mjuka och rädda oss från likgiltigheten. 

Så nu tar jag något kapitel till i Jesaja. 

Herre! Tala till mig genom ditt ord.

Jag har svårt att förstå, hjälp min oförståelse.
Jag har svårt att tro, hjälp min otro.
Jag har svårt att se, öppna mina ögon.
Jag har svårt att älska, öppna mitt hjärta.

I allt vill jag förlita mig på dig.
I allt vill jag bli mer lik dig.
I allt vill jag lyssna till din vilja.
I allt vill jag – hjälp min ovilja.

Herre förbarma dig!

/>Olof Brandt

Fortsätt läs mer
1159 Träffar

Det hände igen! eller Dags för kalvsläpp!

Det hände igen! Det började på tåget från min mamma i Västerås till ett sammanträde i Stockholm där jag passade på att ta dagens Bibelstund. Jag läser från pärm till pärm på ett år och jag börjar alltid kring nyår. Under året har jag ojämnt tempo vilket innebär att jag under vissa av perioder av året ligger lite "efter" och att jag under andra perioder är mer i fas med hur långt jag borde ha kommit för att hinna igenom hela Bibeln på ett år. Detta gör också att jag känner stor sympati för alla "AUare" jag möter (både på fb och "live") som omvittnar att det är lätt att halka efter i Bibelläsningen visavi den plan man har beslutat sig att följa.

Igår hade jag kommit till GT:s sista bok som är profeten Malakis bok. Den boken brukar alltid ta tag i mig på det ena eller andra sättet och denna gång fastnade jag bl.a. för den starka profetian i Mal 4:2 "Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ut ur sitt bås" .

Väl uppe i Stockholm var jag med när sammanträdet för den aktuella ledningsgruppen påbörjades. Samtalet påbörjades med stark och innerlig bön och därefter började vi "spåna" kring vad som vore ett bra, passande och Gud välbehagligt tema för vår kommande konferens. Många tankar kastades fram och tillbaks och plötsligt hör jag hur en broder börjar citera vilken Bibeltext då? Jo, naturligtvis Mal. 4:2! Detta Bibelord blev en av de absoluta nycklarna (åtminstone för mig:) under vår planering och jag kunde inte låta bli att le från öra till öra över att det hade hänt igen- Ännu en gång hade något från min dagliga Bibelläsning visat sig tangera exakt det som låg på Guds hjärta för många fler än mig under den aktuella dagen. Det är t.ex. långt ifrån första gången som jag med häpnad hört någon annan citera just det Bibelord som jag själv läst under dagen. Det har hänt ett antal gånger och jag ser det som en Guds smiley:) En liten vink från ovan som kommer in som en ljuvlig påminnelse om hur viktig, aktuell och i ordets allra bästa bemärkelse "uppdaterande" som den dagliga Bibelläsningen för oss alla är

Kalvsläpp

Bibeltexten från Mal. 4:2 innehåller en ljuvlig bild som vill illustrera glädjen över Guds befrielse: "Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ut ur sitt bås". När jag till ledningsgruppen omnämnde min häpnad, över att samma Bibelord citerades som jag haft i min dagliga Bibelläsning, så kommenterad flera bröder att de hade varit med på våren under ett "kalvsläpp". Detta fick mig i sin tur att imorse titta på flera Youtube klipp som innehöll just kalvsläpp. Det var då ytterst fascinerande och väldigt kul:) att se hur kalvarna betedde sig när de släpptes ut på de grönskande fälten för första gången. Många kalvar tog först ett par trevande steg men därefter började många av dem springa runt på fältet samtidigt som de gjorde krumbuktartade hopp där de riktigt sprätte med bakbenen- en underbar bild för sann befrielse!

När Malaki profeterar om att detta skall ske med Guds folk så tänker jag på tre uppfyllelser av detta ord.

För det första handlar det om när vi kommer till tro på Jesus som vår Frälsare.

För det andra tänker jag att det handlar om den befriande glädje som den helige Ande vill förmedla till oss varje dag, helt oberoende av våra livs-omständigheter. Tänk t.ex. på att Paulus skriver Filipperbrevet- "Glädjens brev" när han befinner sig under mycket svåra livsomständigheter!

För det tredje går det ju inte att låta bli att se detta som en underbar bild för vår hemkomst till vår Far i himlen. Tänk att vi en dag till slut skall bli kvitt dödlighet, arvssynd, besvikelser, depressioner och allt  annat negativt. Tänk att det stora kalvsläppet till slut skall fullkomnas för alla Jesu vänner och lärjungar. Jag ser framför mig miljoner och åter miljoner som springer ut på Guds gröna ängar. Hänförelsen över att äntligen nå den stora förlossningen blir så överväldigande att många av oss inte kan hålla oss från att göra höga hopp och låta både ben och armar spritta, ännu mer och vildare, än de gör för alla de kalvar som för första gången i sin existens får se himlens sol och de gröna ängarna:-)

 

 

 

Fortsätt läs mer
1540 Träffar

Av Gud sänd...

Av Gud sänd...

Paulus hade det inte lätt, inte om vi får tro hans ord i 2 Korinthierbrevet. Det är mycket lidande, prygel, ensamhet och annat som drabbar honom i hans tjänst. Jag kan inte låta bli och tänka på människor i vår värld som flyr och lider. Jag kan göra lite, men inte mycket från min kammare. Men jag ber att de ska åtminstone mötas av den Gud som Paulus så varmt talar om. Vilken skillnad han kan göra mitt i lidandet.

Mitt i Paulus beskrivning av lidande och svaghet så lyste en vers upp idag. Det var 2 Kor 7:6, jag har sett den förut och älskat den länge. Men även idag hoppade den på mig:

"Men Gud som tröstar de förödmjukade tröstade mig genom att Titus kom"

Jag tycker det är så stort att Gud agerar, inte bara i vårt känsloliv, inte bara med andliga upplevelser av frid, inte bara i karismatik, inte bara genom förlåtelse och försoning. Han ger Paulus tröst rent praktiskt, genom att sända en älskad broder. Tänk att Gud är så konkret!

/>Olof Brandt

Fortsätt läs mer
1188 Träffar

På resa i Uppenbarelsebokens värld!

På resa i Uppenbarelsebokens värld!

Jag är nyligen hemkommen från en fascinerande resa till Turkiet och Grekland. För andra gången hade jag förmånen att få leda en pilgrimsresa till de platser som allra närmast förknippas med aposteln Johannes under den tid då många tror att just han fick ta emot Uppenbarelseboken.

Vi reste till städerna (i vissa fall är det idag "bara" ruiner andra platser är fortf. levande städer) vars församlingar fick motta de sju "sändebreven" i Upp. Kap. 2- 3. Vi reste också till Patmos som är den ö där Johannes i Upp 1:9 säger att han var på när han fick ta emot Uppenbarelsebokens budskap.

En gammal tradition pekar alltså ut aposteln Johannes som mottagare av apokalypsen. Vi kan ej säkert veta om det var just han men det är en tidig källa som pekar ut just honom. Samtidigt omvittnas också att Johannes under denna tid levde i Efesos som ju är den staden vars församling får ta emot det första sändebrevet.

Det som gång på gång slog mig, när jag läste på om och omigen vandrade runt bland, dessa platser är att hur lik de kristnas situation var då i relation till hur den allt mer börjar bli i vår tid. Ett par nyckelord får bli en illustration till detta. Livet för de kristna i "Johannes värld" var dels...

...ett liv under press.

Den vanligaste gissningen är att Johannes fick ta emot apokalypsen på 90- talet e. Kr. Då var Domitianus kejsare. Han var en farlig person som ofta förföljde oliktänkande. Han ville att man skulle titulera honom själv som Gud. Förföljelsen mot t.ex. kristna kulminerade ofta när man hade en "festival". Det var ett antal dagar som t.ex. staten själv kunde arrangera och då gärna en hög romers ämbetsman presiderade över spelen. Förutom blodiga gladiatorspel och mycket annat kunde man då börja tvinga även oliktänkande att visa sin lojalitet mot kejsaren genom att lägga ett par rökelsekorn på altaret som en bekännelse till att kejsaren var Gud. Kanske var det vid ett dylikt tillfälle som Johannes vägrade och därför sändes i exil till den karga och isolerade ön Patmos? De kristna i Efesos levde alltså som på randen av en vulkan. De visste aldrig när nästa utbrott skulle komma. Detta fick vara en del av det kors de fick bära i sin vandring med Jesus. Här tänker jag på alla de kristna världen runt som idag får leva med samma press. Även vi, som lever i ett relativt lugnt hörn av världen, kan nog känna igen oss i att världen pressar på och vi blir nog allt mer medvetna om att det finns ett pris att betala om man skall stå upp för Bibeln som Guds Ord.

...ett liv i en pluralistisk värld

Romar-riket var på många sätt en riktig smältdegel där folk från många olika, folk, kulturer och språk kom samman. Det innebar också att det fanns ett ständigt inflöde av tro på olika Gudar, filosofier och mysteriekulter. Jag blev guidad i Efesos av kanske den bästa guide jag någonsin haft. Han är arkeolog som bl.a. har varit med och grävt ut Pergamon. Han menade på att staden Efesos vid denna tid kan ha haft fler invånare än Rom. Efesos kan enligt honom ha haft över en miljon innevånare! Det var dessutom en hamnstad där vägfacklorna som lyste upp den breda vägen mot hamnen fick se tusentals människor passera hela vägen förbi midnatt. Johannes levde alltså i en pluralistisk tid som var minst lika utmanande som vår! Samtidigt öppnade även detta upp för stora möjligheter att nå människor med evangelium. Det fanns en enorm misär och otrygghet och många, många i Romar-riket längtade säkert nästan desperat efter något äkta som innebar ett möte med verklig kärlek som man kunde bygga sitt liv på. Här kom den kristna Kyrkan in med Jesu Kristi evangelium och miljontals människor vanns för Guds rike och fick ta emot Jesu förlåtelse och nåd och den Helige Ande!

...ett liv med frestelser

Ibland tänker vi kanske att det finns fler frestelser i vår tid än i någon annan tid. Vi tänker kanske att vi som lever i "skärmarnas tid" har alldeles särskilt stora utmaningar och frestelser? Detta tror jag bygger på en kraftigt romantiserad bild av hur livet var t.ex. i Efesos på Johannes tid. Än idag kan man på många gatstenar i Efesos se 2000 år gamla inristade hjärtan. Dessa visade vägen till stadens centralt belägna och enormt stora bordell! Väldigt många av stadens statyer var dessutom i färg och många hade som syfte att väcka sexuell upphetsning. Jag skriver inte detta för att utmåla det som mer hemskt än andra frestelser utan mer för att illustrera att vår tid på vissa plan kanske inte är så unik som vi ofta tror. Även de kristna på Johannes tid var tvungna att leva nära Jesus och Guds Ord för att "hålla sig på vägen". Säkert fick även de ofta be om förlåtelse för att deras hjärtan börjat fyllas av sådant som de visste inte var i linje med Guds uppenbarade vilja i Bibeln. Med detta som bakgrund är det underbart att avslutningsvis reflektera över...

...Uppenbarelsebokens huvudbudskap och Johannes återkomst!

När Johannes kanske år 94 fördes bort som straffånge så var det lätt att tänka att den grymme och egofixerade Domitianus (som även kunde vara mycket hård mot närstående) hade vunnit segern över den gamle aposteln. Inom några år hade dock allt förändrats på ett dramatiskt sätt. Domitianus dog och den romerska staten bestämde sig för att utradera hans minne eftersom han ansågs ha varit för grym! Samtidigt omvittnar en gammal tradition att Johannes kom tillbaks från Patmos som en korsmärkt men obruten man! Han kom i så fall tillbaks fylld med liv, tro, glädje och kärlek och fylld av den Helige Ande! Om detta stämmer- Tänk vilket intryck han måste ha gjort på miljonbefolkningen i Efesos! Samtidigt som man var fullt sysselsatt med att hacka bort allt som hade Domitianus namn på sig, så kom en Jesuslik gammal man tillbaks från dödens ö med Jesu uppståndelseliv i sina ögon! Hela han utstrålade säkert då Uppenbarelsbokens huvudbudskap som sammanfattas väl i Upp. 5:5 "Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat!!!!!!!!!!!!!!!"

 

 

 

 

 

Fortsätt läs mer
1662 Träffar

Gideon – vår hjälte, eller?

Gideon – vår hjälte, eller?

Halvbibelläsningen tar sig just nu genom Domarboken och de senaste dagarna har vi haft sällskap med Gideon. Gideon är en av domarna som får i uppdrag att rädda folket efter att de fallit ifrån Gud. Domarboken är en enda lång rad av repetitioner på samma tema: frånfall – bön om hjälp – Gud sänder domare – räddning – tystnad – avfall ... osv.

Tanken är att folket ska ha Gud som deras kung. De har lovat att vara Guds folk sedan Sinais dagar och nu har de till och med fått landet de varit lovade. Det hjälper dock inte då de hela tiden tappar bort Gud, vänder sig till andra gudar och lämnar sin kallelse till att "vara till välsignelse för andra folk". I Gideons fall handlar det om att de "gjorde vad som var ont i Herrens ögon" (6:1) och vidare "då gav Herren dem i midjaniternas våld". 

Gideon porträtteras som en ganska svag man som får Guds uppdrag och med Guds hjälp får rädda folket. En sann hjälte, en sådan som folket behöver, dvs en hjälte som inte går i egen styrka utan som litar på att Gud räddar. Alltså en tydlig förebild från oss. Kapitel 8 blir dock en smärtsam påminnelse om att vi ska vara försiktiga med att se till ledare och tro att dem är perfekta.

Efter Gideons (eller snarare Guds) seger ser vi ett par tecken på att allt inte står riktigt rätt till. Dels så får vi veta att Gideon också tycks ha haft personliga motiv, kungarna hade dödat hans halvbröder. Det i sig är väl iofs naturligt eftersom Israel har förtryckts, men det tycks grumla Gideons omdöme då han genomför ett par rätt så blodiga hämndaktioner för hån han mött på vägen. I maktställning ger Gideon igen. 

Hans största misstag sker dock först efter att han kommit hem. Han väljer att smälta ner krigsbytet och göra en efod. Efod är vid flera andra tillfällen klädesplagg men här så är det ett föremål som har som uppgift att vara en plats där man kan få vägledning av Gud, eller möjligen avgudar. Gideons exakta tanke med efoden är svår att nå, den verkar vara kopplad till att han inte själv vill vara kung. Men frukten av efoden låter inte vänta på sig, folket använder den till avgudadyrkan. Efoden blir ett tecken på det förfall som folket befinner sig i. 

Det är helt klart värt en tanke att fundera på hur vi använder våra pengar och våra gåvor idag. Hjälper jag människor närmare Gud eller leder mina gärningar snarare till att folk tappar bort Gud. Finns det "efoder" som jag bygger med mina resurser som leder människor fel?

Så fortsätter historien genom Domarboken, det är många kapitel kvar där vi fortsätter mötas av folkets förfall och därefter bön om räddning. Spiralen fortsätter nedåt och snart kräver folket en kung, men det är en senare historia. Under tiden får vi läsa om en Gud som gång på gång kommer till folkets räddning bara de vänder sig till honom och ber om den. Herren står fast vid sitt förbund, folket glömmer.

/>Olof Brandt

Fortsätt läs mer
1467 Träffar

Chockerande löften längs vägen

Chockerande löften längs vägen


Jag läste nyss från Luk 18 i min helbibelplan. Det är ett märkligt kapitel i en reseberättelse. Vi får höra om några löften som inte bara glider in och snällt lägger sig tillrätta i vårt inre. Saker som Jesus säger är smått chockerande. När jag läser och försöker hitta några löften finner jag sex stycken.

Fortsätt läs mer
1375 Träffar

Konsten att lämna över stafettpinnen!

Konsten att lämna över stafettpinnen!

I dagens Bibelläsning fick jag i 1 Krön 22 syn på ännu en pärla- Davids lysande "stafettpinneöverlämningstal". Här finns mycket att hämta för den som vill växa som ledare.

Situationen är att David skall inspirera Salomo att bygga templet. Detta, vet David, kommer att byggas efter hans död och därför kommer han inte kunna hjälpa sin son under själva bygget. Det som bör sägas måste alltså förmedlas här och nu.

1 David gör först en bedömning av Salomos behov och svagheter: "Min son Salomo är ung och vek, och huset som skall byggas åt HERRREN måste göras mycket stort". På samma sätt är det alltid viktigt att vi också börjar med att försöka urskilja vad personen eller gruppen som vi skall vägleda har för behov, styrkor och svagheter.

2 David vidtar, helt på egen hand, en mängd förberedelser för att "hjälpa Salomo på traven". Han anskaffar en mängd material som Salomo kan använda sig av när han skall bygga templet. På samma sätt, är en nyckel för alla ledare, att förbereda sig själv så bra som möjligt så att man kan hjälpa och utrusta personen, gruppen man skall leda på ett maximalt sätt. Det kan t.ex. handla om att man läser på inom något visst område som innehåller kunskap som man sedan skall förmedla vidare till den/de man skall vägleda.

3 David inser sina egna begränsningar inkl. vad Gud har kallat resp. inte har kallat just honom att göra. Den insikten hjälper honom att med frid kunna lämna över stafettpinnen ang. tempelbygge till Salomo. Han kommunicerar dessutom just detta till sin son i början av hans "överlämningstal". På samma sätt är det alltid en styrka om vi kan ha en insikt över vad som är, resp. vad som inte är vår uppgift i en specifik situation eller process.

4 David delar med Salomo vad Gud har gett honom angående just Salomos kallelse. David förmedlar alltså ett profetiskt budskap till sin son. Här visas Davids lyhördhet inte minst genom att han inte ber Salomo att göra samma sak som David gjort under sitt liv. Tvärtom så understryker David att han tror att Salomo har en kallelse att utföra helt andra saker än vad David gjorde. Detta understryker för mig att David verkligen har lyssnat in vad HERREN har velat förmedla om Salomo utan att blanda in "sitt eget" i den processen.

Detta är en viktigt poäng för det finns ju en risk att vi har en övertro på att de som följer efter oss skall göra precis samma saker och på samma sätt som vi. Om vi förmedlar det finns en risk att vi "låser fast" de som vi leder i det som har varit just vår specifika kallelse och uppgift. Davids tal "öppnar" tvärtom upp för Salomo att gå in i som är just hans specifika kallelse.

5 David uppmanar och uppmuntrar sin son på ett härligt och trosvisst sätt. Han utmanar honom att vara frimodig och att våga satsa allt. Samtidigt beskriver David olika nådegåvor som han bedömer att Salomo

kommer att behöva för att kunna utföra uppgiften på ett fullödigt sätt. Känslan här är att David redan spårat upp att Salomo redan har dessa gåvor (klokhet och förstånd) men att han just därför uppmuntrar sin son att frimodigt be Gud om mer av just dessa gåvor. Här kan man notera att Salomo verkar ha tagit intryck på djupet av sin fars undervisning. Detta visar sig inte minst genom att han helhjärtat utför uppgiften som han har blivit ålagd. Det visar sig också i att han själv ber Gud att få just de nådegåvor som hans pappa har omnämnt att han behöver!!!

Detta kan få tjäna som inspiration för oss att våga ta initiativ och utmana och uppmuntra dem vi leder att vara frimodiga. David står också som en förebild för att ge oss mod att även våga urskilja och benämna olika gåvor som vi tror att de vi leder behöver mer av. Om du gör det (som David) på rätt sätt så kan det få en helt avgörande betydelse för den eller de som på ett eller annat sätt har dig som ledare.

Over and out:)

 

 

 

Fortsätt läs mer
1384 Träffar

Vad ska vi göra med Josua egentligen?

Vad ska vi göra med Josua egentligen?

De senaste dagarna har vi som läser halvbibelspåret kommit in i Josua. Den övergripande berättelsen då folket flytt från Egypten tillbringat 40 (härdande och tillitsprövande) år i öknen och nu äntligen ska få flytta in i landet de så länge längtat efter. De har dock ett problem på vägen, det bor folk där de ska flytta in.

Berättelsen är full av små detaljer som verkligen kan tillämpas rakt in i våra liv. Till exempel fastande jag i 7:6- där Josua i motgången inte väljer att lämna Gud och gå, utan kastar sig i bön inför honom. Vilken förebild. Tänk om jag kunde komma dit att det alltid är den naturliga utvägen i motgång. Ett annat exempel är 8:34- där Josua läser ”alla lagens ord” för folket. Snacka om att dela Guds ord och ha bibelstudium. Mer sådant!

Men det övergripande i inledningen till Josua är svårare att spontant glädjas åt: Folk dör i mängd. Mycket av det som är svårt i Bibeln kan förklaras genom att berätta att vi kristna inte tillhör det ”gamla” förbundet utan att Jesus kommit med ett nytt förbund (därför följer vi inte lagen). Andra delar förklaras enkelt med att det vi läser (faktiskt) inte är Guds vilja. Det är min övertygelse att berättelsen är med för att Gud vill det, men att ondskan vi möter kommer från människors dåliga beslut och inte Guds direkta påbud. Många onda saker som händer är människan själv kapabel till att komma på. Men när vi kommer till Josua så är det på Guds direkta order som människor dödas. Vad ska vi egentligen göra av det?

Fortsätt läs mer
1586 Träffar

Salomo, Daniels och ditt hjärta!

Salomo, Daniels och ditt hjärta!

Bibeln- Hjärtats bok

Bibeln är verkligen en hjärtats bok eller en bok om hjärtat. Genom hela Bibeln märker vi att våra hjärtan står i centrum för Guds uppmärksamhet. Vad står då hjärtat för i Bibeln? Vilken del av oss är det som avses när hjärtat omnämns i Bibeln? En ledtråd får vi i Ords. 4:23 "Framför allt som bör bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet". I den hebreiska texten använder Salomo två olika hebreiska ord, "samar" och "natsar", som både har koppling till att vakta, bevara och vaka. Hjärtat beskrivs här som den plats som är själva livets utgångspunkt! Detta stämmer naturligtvis angående våra kroppar då hjärtat är ett centrum som tar emot och sänder vidare blodet till hela kroppen. I texten verkar dock hjärtat stå som ett tecken på ett centrum, inte bara för våra kroppar, utan för hela vårt jag, kropp, själ och ande. Detta innebär att hjärtat i Bibeln står för vår kärna, vårt innersta, själva utgångspunkten för vår vilja och våra handlingar. Undra på att Gud, enligt Bibeln, är synnerligen intresserad av våra hjärtan!

Ett hörande hjärta

De senaste dagarna har jag i  min "pärm till pärm" läsning arbetat mig igenom början av 1:a Kungaboken. Där får vi möta den unge Salomo som efter en kort inledande turbulens blir smord till kung. När Salomo har blivit det ber han en bön som enligt 1 Kung. behagade HERREN. Det var den bönen som ledde till att Gud gjorde Salomo till jordens visaste person på den tiden! Vad var det då Salomo bad om? Bönen är återgiven i 1 Kung 3:9 "Ge din tjänare ett lydigt hjärta" står det i Folkbibelns översättning. På hebreiska står där "lev shomea" och det betyder bokstavligt översatt: "ett hörande hjärta"! Salomo bad alltså om en livshållning där han konstant skulle vara inriktad på vad Gud ville.

Salomos nedförsbacke och Daniels uppförsbacke

Därefter följer en gyllene tidsålder för Salomo och hela folket i Israel. Salomo verkar göra allt rätt och Gud välsignar honom rikligen på alla plan. Han har allt det som vi så ofta drömmer om och längtar efter. Han är populär, har starka gåvor, är i centrum, blir internationellt erkänd och får stor materiell rikedom, för att bara nämna några saker. Gång på gång under denna tid omnämner både Gud och Salomo att hjärtats inställning till Gud är helt avgörande för hur Gudsrelationen skall utveckla sig.

Profeten Daniel levde flera hundra år senare under en helt annan tid för det judiska folket. Han fick inte verka på hemmaplan i Jerusalem utan på bortaplan i Babel. Han fick inte vara del av en majoritet utan han fick istället vara del av en försvinnande liten minoritet. Han hade var inte i centrum som en kung utan han när han kom till Babel så var han total okänd för nästan alla. Han hade  inte garantier ens för sin egen personliga säkerhet utan han var helt tvungen att förtrösta på att Gud själv skulle beskydda hans liv.

Trots detta märker vi att Daniel verkar ha samma "hjärteinställning" som Salomo angående att låta Gud var det viktigaste av allt. I Dan. 1:8 befinner sig Daniel i en pressad situation. Han är krigsfånge och tagen till kung Nebukadnessars hov. Väl där erbjuds han mat att äta som han bedömer att han inte är tillåten att äta. Det kan ha handlat om Bibelns matregler för judar eller om att köttet först hade offrats till avgudar innan det gavs till dem att äta.

Daniels respons omnämns i Dan. 1:8 "Men för Daniel var det angeläget att inte orena sig med kungens mat eller med vinet som han drack." På hebreisk står det ordagrant översatt: "Daniel lade på sitt hjärta att han inte skulle orena sig med kungens mat..". Daniel valde alltså att ta en risk för sitt liv här. Detta för att han tagit emot Guds Ord så djupt i sitt hjärta att det var viktigare att följa Gud än att bevara sitt fysiska liv!

Nerförsbackens fara och uppförsbackens välsignelse

Jag tycker att 1 Kung. 11 är ett av Bibelns mest chockerande kapitel! Där kan man läsa om att samme Salomo som hade allt som vi så ofta drömmer om, avföll från Gud. När det skall beskrivas (i vers 3 och 4) står en beskrivning av hjärtat omigen i centrum, "förleddes hans hjärta" och "så att hans hjärta inte förblev hängivet HERREN sin Gud" är formuleringar som används. Förhoppningsvis är t.ex. alla ordspråk i Ordspråksboken ett tecken på att Salomo efter detta omigen vände tillbaks och tog emot den förlåtelse som han själv hade bett Gud om att ge folket när han själv tidigare vandrade på Guds väg.

Daniel däremot verkar bevara sitt hjärta under hela sitt liv. Trots att han fick möta livsfara och verkar bli bortglömd och undanskuffad under många år, så möter vi gång på gång en person som är fylld av den Helige Andes nåd och vitalitet. Han agerar alltid med vishet och skärpa. Han är samtidigt barmhärtig, inlyssnande och ödmjuk. När han ber om förlåtelse för sitt eget folks synd så beskriver han det inte som att "de har syndat" utan han ropar inför Gud: "Vi har syndat!"(Dan. 9:5).

Mitt i detta var Daniel själv nog ofta svag och märkt av kampen. Det kan vi märka av i Dan 7:28 och 10:2. Samtidigt omnämns det gång på gång att han bär på något som får även de som inte känner den Sanne Guden att märka att han är speciell: "Jag har hört sägas om dig att gudars ande är i dig och att du har visat dig ha insikt och förstånd och utomordentlig vishet" (Dan. 5:14).

Jag älskar texten som beskriver vårt sista möte med Daniel. I Dan. Kap. 12 är han förmodligen över 80år gammal och han har fått leva mer än 60 av de åren på bortaplan under mycket stor press och utsatthet. Ändå möter vi inte en knäckt, modlös eller likgiltig person utan tvärtom. Daniel verkar på ett ljuvligt sätt ha bevarat barnet i sig. Han är fortfarande nyfiken och hungrig på både Gud och livet. Därför ställer han så många frågor till Gud att vår Herre till slut tvingas att milt förmana honom att vänta en liten stund på nästa svar.

Din och min utförs och uppförsbacke

Kanske kan Salomos och Daniels liv får tjäna som en liten hälsning till oss. Jag vet inte hur det är med dig, men jag längtar ofta efter och ber mycket om att få mer nedförsbacke i mitt liv. Detta tror jag verkligen vi får be om och jag tror naturligtvis att Gud unnar oss mycket utförsåkning här och nu:) Samtidigt får Salomos berättelse tjäna som en liten varning angående att våra nedförsbackar också borde förses med en varningsskylt som t.ex. kunde innehålla texten i Ords. 4:23.

Daniels livsberättelse kanske å andra sidan kan få bli till uppmuntran till de av oss som upplever att det är lite uppförsbacke i livet just nu. Han liv och hans exempel visar ju att Gud kan förlösa mycket guld djupt i våra hjärtan även när vi är befinner oss i en prövande livssituation. Hans evighetsperspektiv fick förvandla honom inifrån och ut mer och mer. Detta gjorde att han vid hög ålder inte "ältade" sina besvikelser och prövningar. Tvärtom hade han ett inre Andens driv som var svårt att missa om man så befann sig på en kilometers avstånd. Kanske det idag kan få tjäna som uppmuntran till dig som liksom jag ofta frustreras så fort vägen börja luta uppåt:-)

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsätt läs mer
1699 Träffar

Läsa ikapp, starta om eller ge upp?

Läsa ikapp, starta om eller ge upp?

I söndags utlyste vi stora ”Kom ikapp”-dagen. Vet inte hur många av våra strax över 3000 läsare som behövde komma ikapp, men lyssnade vi in reaktionerna på Facebook så var det åtminstone ett par som hade hamnat några kapitel efter. Själv var jag efter i GT-läsningen och läste ikapp några kapitel. Men om du nu inte är ikapp än, känner berget växa och funderar på hur du ska göra. Läs vidare.

Fortsätt läs mer
1940 Träffar

Det är okej att det är svårt!

Det är okej att det är svårt!

"Men hur kan du stå för den boken, den är ju hemsk!" Jag vet inte om du råkat ut för den reaktionen någon gång när du berättat att du är kristen eller att du läser Bibeln. Särskilt nu när många börjar gå runt med en pin (och snart armband) så kommer ju ibland frågan "vad betyder den där?" och då kan vi få stå till svars.

Fortsätt läs mer
1672 Träffar

Första destinationen passerad

Första destinationen passerad

Så har då resan genom Bibelns böcker påbörjats igen! Det är alltid en med en viss tillfredställelse och tydlig glädje jag på nyårsafton läser igenom Uppenbarelsebokens sista kapitel. Ännu ett års genomläsning av  Bibeln "från pärm till pärm" är till ända. Därefter känns det högtidligt när jag på det nya årets första dag skall påbörja genomläsningen av Bibeln igen. Jag har läst Bibeln på detta sätt i över 20 år och de olika årens genomläsningar har för mig blivit som "positiva årsringar" i ett träd. En bild som i sin tur kopplar an till Ps. 1:2- 3 "utan har sin glädje
 i Herrens undervisning 
 och begrundar hans ord
 både dag och natt. Han är som ett träd,
 planterat vid vattenbäckar,
 som bär sin frukt i rätt tid
 och vars löv inte vissnar."

Fortsätt läs mer
2069 Träffar

Nådefull bibelläsning

Nådefull bibelläsning

En av de stora riskerna med att läsa efter en plan är att misslyckandet finns inom räckhåll. Man kan glömma, inte hinna med eller helt enkelt tappa sugen. Efter att ha väntat några dagar kan berget att komma över för att ta igen känns oöverstigligt. Bibelläsningen går då snabbt ifrån att vara glädje och liv, till att vara krav och borde.

Nu måste jag erkänna, jag misslyckades i söndags. På en söndag av alla dagar, efter bara ett par dagar av mitt nya liv som daglig bibelläsare.

Fortsätt läs mer
1667 Träffar

Den stora utmaningen, för mig

Den stora utmaningen, för mig

Vad blir svårast i mitt nya liv med rutiner? Troligen kommer jag möta olika under året men just nu råder ingen tvekan. De stora välsignelserna i livet ger också utmaningar. 

Fortsätt läs mer
1576 Träffar

Svenska Bibelsällskapet - Box 1235, 751 42 Uppsala - 018 - 18 63 30 - info@bibeln.se