tom banner

Att tolka det man läser

Att tolka det man läser

Vi tolkar alla texter vi läser, vare sig vi är medvetna om det eller inte. I brevet från skattemyndigheten får vi en saklig och korrekt text. Vi kan inte säga att siffran med vår skatt är en poetisk tolkning som inte ska tas bokstavligt! Vi förväntar oss inte heller att hitta en avslutande ordvits. När jag skriver ett brev till en god vän formulerar jag mig mer familjärt, än om jag kontaktar någon för första gången.

På samma sätt är det med Bibeln. I ett evangelium skrivet av skattmasen Matteus förväntar man sig att hitta mycket siffror och en korrekthet, medan ett brev från Paulus till sin yngre medarbetare Timoteus som han rest tillsammans med under många år har en mer familjär ton.

Det finns många olika sätt att närma sig en text. Det akademiska ordet för hur vi tolkar en text är hermeneutik. Ordet härstammar från den grekiska mytologin, där Hermes var budbäraren som framförde gudarnas budskap till folket. Hermes omnämns faktiskt i Apostlagärningarna. I Lystra trodde man Paulus var Hermes, eftersom det var han som förde ordet medan Barnabas ansågs vara Zeus, se Apg 14:12.

I detta blogginlägg tänkte jag ta en enkel modell som jag fastnat för som en hjälp för att tolka Bibeln. Man kan tänka sig att man har tre boxar där man kategoriserar och lägger det man läst.

Box 1 – gäller alltid, alla kulturer, alla personer

Den första boxen lägger jag saker som gäller i alla kulturer och världsdelar, det gäller oavsett om man är gammal eller ung, bor i Sverige 2016 eller i Rom år 50 e.Kr. osv.

Ett sådant exempel är hur man blir frälst. Genom hela Bibeln ser vi att det är samma svar. Abraham blev rättfärdig genom tro, inte gärningar. I Hebreerbrevet finns en lång lista på GT hjältar som trodde på Gud. Rövaren på korset bekände sin tro på Jesus. Paulus skriver uttryckligen i Efesierbrevet att vi är frälsta av nåd, det är en gåva från Gud, inte gärningar för att ingen ska kunna skryta och bli högfärdig.

Ett stycke som Johannes 3:16 lägger vi i box 1 – det gäller alla, i alla tider!

Box 2 – gäller en viss person, en viss kultur

I box nummer två hamnar saker som verkar röra en specifik person eller situation. När Jesus sade till Petrus att lägga ut näten på andra sidan, eller gå ner i sjön och hitta ett mynt i en fisks mun var det ett ord till en person vid en viss tid. Hade vi tagit detta bokstavligt skulle vi alla flyttat ner till Galileiska sjön, köpt en båt och kastat ut nät på den andra sidan.

Ett annat exempel är när Paulus uppmanar kvinnorna i Korint att ha någonting på huvudet när de ber och profeterar, så verkar det ha varit något som gällde den kulturen. Det är något som nämns en gång i ett brev.

Box 3 – det finns en bakomliggande princip

När Jesus inleder den sista måltiden i handling och tvättar lärjungarnas fötter illustrerar han principen om att betjäna varandra. Trots att Jesus säger direkt efter denna handling i Joh 13:15 ”att han har gett oss detta exempel för att vi ska göra som han gjorde”, är det inte så vanligt med fottvagning i våra kyrkor innan nattvarden. Varför gör vi bokstavligt som Jesus gjorde med brödet och vinet, men väljer bort att fysiskt tvätta varandras fötter, trots att Jesus sade att vi skulle följa hans exempel?

Självklart förstår vi att i den delen av världen där det är dammigt och varmt var det en praktisk nödvändighet att tvätta fötterna innan måltiden, det blev liksom trevligare att äta om inte fötterna luktade illa! Denna uppgift vara den lägsta uppgiften och utfördes av en slav. Vi förstår att med detta visar Jesus på ett praktiskt sätt att vi ska betjäna varandra och tar till oss den bakomliggande principen. Vi lägger alltså stycket i Joh 13:4-17 i box 3 - det finns en bakomliggande andlig princip!

Vad avgör vilken box vi lägger saker i?

Hur gör man då för att avgöra vilken box vi lägger ett stycke vi läser ur Bibeln. Nedan följer några olika frågeställningar man kan ha med sig i sin Bibelläsning.

1) Vad säger Jesus?

Paulus skriver att Jesus är den osynlige Gudens avbild i Kol 1:15. Det grekiska ordet för avbild är ”eikon” och vårt ord ”ikon” härstammar från detta ord. Ordet beskriver det porträtt en konstnär hade målat, eller en skulptur som avbildade en person. Vi kan inte se Gud (som är Ande, se Joh 4:24), men Jesus är som ett porträtt som avbildar honom. Vi kan se Gud i Jesus.

När vi studerar vad Jesus sade, gjorde och hur han bemötte människor hjälper det oss att se hur Gud ser på en sak. Det Jesus lärde och gjorde väger tungt när vi ska avgöra vilken box vi lägger något i.

2) Vad säger andra Bibelställen?

Vad hjärtat är fullt av talar munnen (Luk 6:45). Om något är viktigt så kommer det nämnas flera gånger i Bibeln. Om samma sak upprepas gång på gång i olika kulturer i olika tider, tyder det på att det är något som alltid gäller (box 1). Om det är något som bara nämns en gång i en specifik situation, så är det troligt att det var riktat till en person eller en viss kultur (box 2).

3) Bakgrund - dåtida kultur/geografi/kontext/typ av litteratur/ordval

Det hjälper att känna till den dåtida kulturen. Att Jesus överhuvudtaget talar med kvinnan vid Sykars brun i Johannes 4 var något som gick emot den dåtida kulturen. Män talade inte offentligt med kvinnor, särskilt inte en rabbin. Geografin spelar också roll i tolkningen. Att händelsen utspelar sig på samariskt område vid deras heliga berg Gerizim och att konflikten mellan samarier och judar går tillbaka till 700 f.Kr. hjälper oss att förstå den laddade situationen.

När Paulus skriver att kvinnor ska ta emot undervisning i stillhet i 1 Tim 2 kan det hjälpa att förstå att det var även så rabbiner tog emot undervisning, se Jes 41:1; Hab 2:20; Sak 2:13. Den kända strofen från Psalm 46:10 visar på denna gudfruktiga attityd: "Bli stilla och besinna att jag är Gud" och gäller både män och kvinnor.

Om ett grekiskt/hebreiskt ord är vanligt och är väl definierat eller används bara en gång och kan ha flera betydelser avgör hur man ska tolka en vers.

4) Helige Ande / bön / Tillsammans

När Johannes skriver sitt evangelium stannar han upp i berättelsen under den sista måltiden. I samtalet under den kvällen förmedlade Jesus de viktigaste sanningarna för lärjungarna innan han lämnande dem. Han sade att hjälparen, den helige Ande, ska lära er allt, och han ska påminna er om allt jag har sagt er (Joh 14:26). När vi läser Bibeln, som är utandad av Gud (2 Tim 3:16), hjälper den Helige Ande oss att förstå Bibeln.

Det är också intressant att det står att den Helige Ande ska påminna er [plural]. Det finns en aspekt av att läsa Bibeln tillsammans, och därför är grupper som Anta Utmaningen ett forum där den Helige Ande kan hjälpa oss att påminna om vad Bibeln säger.

5) Objektivitet / Ödmjukhet

Väldigt ofta kommer vi in i ett Bibelställe med en färdig åsikt, och vill tolka den på ett visst sätt utifrån vår tradition, bakgrund och samtid.

Jakob citerar Ords 3:34 när han skriver (Jak 4:6):

Gud står emot de högmodiga,
    men ger nåd (favör) till de ödmjuka.

Nästa vers säger:

Underordna er därför Gud.

Vilket för oss in på den sista punkten.

6) Applikation

Den viktigaste punkten av dem alla är att ställa sig frågan – vad betyder det här för mig idag? Och sedan agera på Guds ord. Om jag bara är en hörare, men inte gör vad Bibeln säger, spelar det ingen roll om jag kan Hermeneutikens sju regler och kan citera Bibeln från början till slut… Mitt tal och mitt liv blir som en skrällande cymbal.

"En gammal mans bön"
Hur kan de gudlösa klara sig så bra?

Svenska Bibelsällskapet - Box 1235, 751 42 Uppsala - 018 - 18 63 30 - info@bibeln.se