tom banner

Det är okej att det är svårt!

Det är okej att det är svårt!

"Men hur kan du stå för den boken, den är ju hemsk!" Jag vet inte om du råkat ut för den reaktionen någon gång när du berättat att du är kristen eller att du läser Bibeln. Särskilt nu när många börjar gå runt med en pin (och snart armband) så kommer ju ibland frågan "vad betyder den där?" och då kan vi få stå till svars.

När jag gick på gymnasiet råkade jag ut för en rätt tuff grej. Vi delades upp i grupper och fick ansvar för de olika världsreligionerna och alla grupper skulle förbereda en timmes redovisning. När det var dags för lektionen om kristendomen anade jag att jag eventuellt skulle få stå till svars. Vi bad den morgonen i den kristna skolgruppen att Gud skulle vara med mig och det behövdes sannerligen. Redovisningsgruppen hade nämligen tänkt komma undan utan att behöva stå där framme och redovisa i en timme. De inledde med ett fem minuters intro och sedan sa de ungefär: "Vi har ju en kristen i klassen så vi tänkte att resten av tiden ska han få svara på frågor"...

Ja ni kan tänka er. Självklart hade de surfat in på någon sida i stil med www.allt-en-kristen-så-klart-inte-kan-svara-på.com (eller vad de nu heter de sidorna som presenterar vilka frågor kristna eventuellt har svårt att svara på) och de gjorde livet svårt för mig.

Bibeln är tuff ibland. Jag vet inte om du hakat upp dig och funderat runt texterna vi just nu läser i Matteusevangeliet om den yttersta tiden, men jag tycker personligen att det är svårt att förstå och också lite skrämmande. Få längtar ju direkt efter lidande. Vissa dagar känner jag en frid i att vila i att jag, enligt Bibeln, inte kan ta reda på säkert vilken dag allt detta händer, men att jag ska vara vaken. Andra dagar känner jag mer oro för familj och vänner.

Jag tror att alla har stycken i Bibeln vi är obekväma inför, inte förstår eller tycker är rent ut sagt är jobbiga. Inte allt för sällan är det samma ställen som människor frågar oss om. Jag får både ärligt undrande men också en del öppet fientliga frågor. Men jag vill ge dig tre tips för de stunder då folk kommer och frågar.

1. Du måste inte alltid kunna ge ett exakt svar på direkten. Många tycks tro att bara för att vi är kristna så ska vi kunna stå till svars och kunna redogöra för varje vers i Bibeln. Helst utan att ens få ta fram en bibel och läsa vad det står. Men det är inte okej! Du är aldrig tvungen att kunna allt, utan du får alltid svara "svår fråga det där, jag måste kolla lite på den. Kan vi prata om det där imorgon?". Du har alltid rätt att få ta tid, fundera, läsa på och fråga andra. Sen kan det vara bra om du funderat ut svar på frågor som "varför är du kristen?" och "är Bibeln en bra bok att läsa egentligen?", men hur man egentligen ska tolka en specifik vers det kan du kräva betänketid på.

2. Kom ihåg att vi behöver använda både hjärta och hjärna när vi läser. Känslor och intellekt samarbetar i bibelläsning. Ibland, när vi möter riktigt svåra frågor, kan vi dock behöva påminna vår utfrågare om att de behöver lägga undan sin känslomässiga reaktion och använda intellektet när de läser för att kunna få svar. Ibland brukar jag fråga "Vill du verkligen ha ett svar på frågan? I så fall måste du försöka bortse från din första känslomässiga reaktion och tänka med mig när vi tittar på texten". Det gäller inte minst när texterna kan tyckas grymma. När Bibeln talar om yttersta tiden tex är det många texter som talar om dubbel utgång. Om man då har en pappa som precis avlidit och som var hårdnackad ateist då är det svårt att läsa texterna utan att tänka på pappa och känslomässigt reagera. Det är i sådana tillfällen som man kan behöva utmanas att lägga känslorna åt sidan en stund och läsa texten med intellektet. Känslorna har dock en viktig plats, för läser vi Bibeln enbart med den kritiskt tänkande hjärnan kan vi missa många djup och helt komma undan att beröras av Gud. 

3. Bibeln lovar att Anden ska vara med oss när vi ställs inför andra människors frågor. Och vet ni vad det stämmer verkligen att han kan hjälpa. För hur gick det i klassrummet då?

Jo, när timmen började närma sig slutet och de hade frågat om allt möjligt och omöjligt så var det en av klasskamraterna som utbrast: "Han kommer ju undan med allt!" och en annan som sa "det han säger är ju lika troligt som det jag tror på". Tro nu inte att det är för att jag skulle vara en särskilt duktig debattör, nej jag upplevde verkligen att Gud gav mig svaren. Jag fick frågor jag aldrig ens ägnat en tanke och de fick bra svar. Jag kan inte ens idag berätta riktigt vad jag sa, även om jag önskar att det spelats in. 

/>Olof Brandt

Be som Mose eller David?
Känner du dig trängd ibland?

Relaterade inlägg

Svenska Bibelsällskapet - Box 1235, 751 42 Uppsala - 018 - 18 63 30 - info@bibeln.se