tom banner

FÖRSTA SÖNDAGEN I FASTAN - Prövningens stund

FÖRSTA SÖNDAGEN I FASTAN - Prövningens stund

Söndagens tema handlar om prövning och frestelse. Ibland kommer våra beslut och val att sättas på prov. Det gäller alla områden som överlåtelse, trohet, lojalitet, vänskap osv. Även om prövningens stund är något som vi inte söker, är det när t.ex. en vänskap och trohet sätts på prov som det visar sig att den är äkta och sann. Jakob skriver att den som står fast när han frestas, väljer att närma sig Gud istället för att gå bort från honom under tider av svåra yttre omständigheter, är välsignad. (Jak 1:12)

Bilden kommer från ödemarken i Judéen. Det var någonstans i de här trakterna som Jesus fördes ut av Anden direkt efter hans dop i Jordanfloden för att prövas av djävulen.

Bibeln talar om fasta sjuttioåtta gånger. Jesaja 58:3-12 är en av de passager som ger en tydlig undervisning om fasta. Jesus undervisar också om fasta i Matteus 6:16-18. Där är poängen att är att det är något mellan dig och Gud, ingenting som vi stoltserar med inför andra människor. Jesus börjar undervisningen genom att säga: ”när ni fastar…”. Det visar att fasta är en naturlig del i det kristna livet. I bibeln omnämns minst trettiofem personer som fastar.

Fastan gör många saker. Genom att avstå från kroppens behov av mat, får den inre andliga människan ett övertag. Fastan är ett mäktigt vapen i striden mellan köttet och anden som beskrivs i Gal 5:17. I Bibeln är alltid fasta ett sätt att söka Gud och sätta honom över allt annat. I Matt 17:21 kan man först tro att det är fastan som kastar ut demoner, men det är snarare så att fastan kastar ut otro, därför är fastan inte bara ett vapen i den andliga striden utan har positiva effekter på alla områden i det kristna livet!

En person kan inte fasta mer än tre dagar utan vatten innan kroppen börjar att ta stryk, och man kan inte leva mer än sju dagar utan vatten. Däremot kan en frisk person avstå från mat i fyrtio dagar innan man börjar svälta.

Man måste fasta med vishet, börja t.ex. med en dag om man aldrig fastat förut. I längre fastor (över 10 dagar) är det farligt att börja äta mat igen för snabbt, och då bör man långsamt gå tillbaka till en vanlig diet.

Fastan är ett sätt att ödmjuka sig inför Gud, se Psalm 35:13, 69:10. Man kan fasta på många andra sätt än att avstå från mat, t.ex. Facebook, nöjen osv. Men eftersom vår aptit för mat är en av de starkaste mänskliga drifterna, så är det ett av de mest effektiva sätten att närma sig Gud!

 

Texter

1 Mos 3:1-13, Heb 5:7-10, Mark 1:12-13, Ps 31:2-6

 

Fortsätt läs mer
1354 Träffar

ASKONSDAGEN - Bön och fasta

ASKONSDAGEN - Bön och fasta

Askonsdagen inleder den fyrtio dagar långa fastan fram till påsk. Tisdagen innan är fettisdagen (även kallad semmeldagen).

Fastetiden är en tid då vi får en möjlighet att välja bort något av det vi brukar äta eller göra och istället välja att söka Herren.

De senaste åren har fastan fått en renässans med 5:2 metoden då man fastar två dagar i veckan av hälsoskäl. Men fasta två dagar i veckan är inget nytt påfund, på Jesu tid hade rättrogna judar måndagar och torsdagar som bestämda fastedagar!

I onsdagens text från Lukas 5 anklagas Jesu lärjungar för att inte fasta. Bakgrunden till berättelsen är att nyfrälste Matteus har anordnat en fest i glädje över att han fått möta Jesus (vers 29). Han bjuder in sina gamla vänner som han också vill ska få träffa och samtala med den Jesus som förvandlat hans liv. Självklart tackar Jesus ja till inbjudan och han och lärjungarna gläds tillsammans med Matteus. Eftersom just frågan om fasta kommer upp i anslutning till festen så är det inte otroligt att den råkade infalla på en måndag eller torsdag.

I Jesu svar till fariséerna säger Jesus att det kommer en tid när brudgummen ska tas ifrån dem, och då ska lärjungarna fasta.

Texter
Man 11-15 (alt Jes 58:4-9, från 1983 års evangeliebok), 2 Kor 7:8-13, Luk 5:33-39, Ps 32:1-5

 

 

Fortsätt läs mer
1443 Träffar

FASTLAGSSÖNDAGEN - Kärlekens väg

FASTLAGSSÖNDAGEN - Kärlekens väg

Innan Paulus fick möta Jesus vandrade han på hatets väg. I Apg 9 kan vi följa hans väg till Damaskus, en väg som var fylld av hat och mordlust mot de kristna och församlingen. Han hade han fått skriftligt godkännande att fängsla och föra så många kristna han kunde till Jerusalem.

Det tar omkring en vecka att gå från Jerusalem till Damaskus i norr. Han gick antagligen huvudleden norrut längs med Jordanfloden upp mot Galileiska sjön och Kapernaum, vidare upp mot Ceasarea Filippi. När han närmade sig Damaskus får hatets resa ett abrupt slut - han får se ett ljussken och hör Jesus tala.

Där i dammet på vägen sker en radikal omvändelse - Paulus får möta Jesus! Tre dagar senare blir en av de lärjungar som Paulus hade tänkt fängsla, Ananias som han hette, ledd i en syn att be för Paulus. (Apg 9:10)

Från att ha förföljt församlingen och de kristna, blev Paulus en av de främsta apostlarna som startade församlingar och spred evangeliet i hela den dåtida världen. Det är som han själv uttrycker det i söndagens text från 2 Kor 5:17:

"Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse,
det gamla är förbi, något nytt har kommit."

Det var en ny Paulus som gick tillbaka till Jerusalem, istället för att föra med sig fängslade kristna, hade han själv blivit fängslad av Jesu kärlek och vandrade på kärlekens väg!

Men kärlekens väg är inte en enkel väg fri från problem, redan i Damaskus hade han blivit mordhotat och fick fly genom att hissas ner från stadsmuren i en korg (Apg 9:23). Hatets väg är den enkla breda vägen, medan kärlekens väg är den smala vägen som leder till evigt liv.

När man läser nya testamentet är det omöjligt att inte förundras över hur uthålligt och osjälviskt Paulus tjänade, trots lidande och motstånd. Ett par verser tidigare ger han svaret till att han var villig att lägga ner sitt liv och lida för Kristus:

"Kristi kärlek lämnar mig inget val". (2 Kor 5:14)

Motivet bakom allt han gör är den fantastiska kärlek han fått möta hos Jesus. Uttrycket "lämnar mig inget val" skulle kunna översättas att Kristi osjälviska utgivande kärlek pressar på från alla sidor och lämnar honom inget annat val, han kan inte längre bara kan leva för sig själv, han kan inte vara tyst - han måste berätta om Jesus!

I söndagens text från Markus 10:32 läser vi hur Jesus är väg upp till Jerusalem från Kapernaum i Galiléen. Det står att "han gick före dem". Några år senare vandrade en förnyad Paulus på samma väg. Jesus är den som först gått kärlekens väg för en hel mänsklighet förlorad i synd.

Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. (Rom 6:8)

 

Söndagens texter

Höga visan 8:6-7, 2 Kor 5:14-21, Mark 10:32-45, Ps 86:5-11

 

Fortsätt läs mer
1514 Träffar

SEXAGESIMA eller REFORMATIONSDAGEN - Det levande ordet

SEXAGESIMA eller REFORMATIONSDAGEN - Det levande ordet

Vad är det som gör att Bibeln är den mest tryckta boken genom tiderna? Vad är det som gör att människor läser den om och om igen, och på många håll i vår värld straffas och t.om dödas på grund av den?

I 2 Tim 3:16 finns svaret - Skriften är inspirerad av Gud. Det grekiska ordet "theopneustos", som bara används här i hela Bibeln, kan ordagrant översättas "ut-andad av Gud". Bibeln är en levande bok och det är som om man kan känna Guds andetag genom Bibelns texter.

I söndagens text från Heb 4:12-13 läser vi att Guds ord är levande och fullt av kraft. Det liknas vid ett tveeggat svärd som skiljer:
• själ och ande
• leder och märg

Här används en bild från kroppens anatomi för att förklara en andlig sanning. Själen liknas vid leder och anden med märgen.

SJÄLEN liknas alltså vid kroppens leder (grekiskan har plural). Vad är det som är typiskt för en led - jo, den är rörlig och föränderlig. Själen och vårt själsliv påverkas lätt av yttre omständigheter. En glad sång på radion och soligt väder gör att allt känns bra, medan det räcker med en oväntat tågstopp, en ogenomtänkt kommentar från någon, eller lite grått väder för att sänka humöret!

ANDEN liknas däremot med märgen inuti benstommen. Det är här som blodkroppar som är källan till livet skapas, se 3 Mos 17:11. Anden är människans innersta som ger liv. Det är den del av oss som kan ha kontakt med Guds Ande. Den påverkas inte av yttre omständigheter.

Guds ord har alltså förmågan att skilja mellan över tankar och hjärtats uppsåt, mellan vad som är själsligt och vad som är andligt.

Om det nu vore så att det bara krävdes att man läste Bibeln för att bli förvandlad av Guds Ord, då skulle världen se annorlunda ut idag, så det måste vara något mer behövs. Några av de svar Bibeln ger är att TRO på ordet och att AGERA på det!

I början på samma kapitel i Heb 4 står det: "För dem som då hörde ordet [israeliterna i öknen] var det till ingen nytta, eftersom de inte tog emot det i tro." King James översätter "not beeing mixed with faith". Ordet som hörs måste blandas med tro.

I Jakobs brev liknas Guds ord med en spegel. Anledningen att vi tittar oss i spegeln innan vi går ut, är faktiskt inte för att se hur vackra vi är, utan för att hitta fel! Vi rätta till håret om det ligger fel, ta bort spenaten mellan tänderna, osv. Exakt denna bild är det Jakob målar upp när han skriver att vi måste vara ordets görare och inte bara dess hörare.

"För den som bara lyssnar till ordet utan att leva ut det [följer och praktiserar det] är som en man som noggrant tittar på sitt [egna] naturliga ansikte i en spegel. När han har studerat sig själv, går han därifrån och glömmer på en gång hur han såg ut."
(Jak 1:23-24)

På samma sätt som en naturlig spegel hjälper oss att se vad som behöver ändras, är Guds ord den spegel vi ska spegla våra liv i, och låta det tvätta oss rena, se Ef 5:26.

Gud hjälp mig att inte anpassa mig efter den här tidsålderns anda, utan låt mig bli helt förvandlade genom förnyelsen av mina tankar, så att jag kan avgöra vad som är din vilja: det som är gott, behagar dig och är fullkomligt! (Rom 12:2, som en bön)

Texter

Jer 23:23-29, Heb 4:12-13, Joh 6:60-69, Ps 33:4-9

Fortsätt läs mer
1581 Träffar

SEPTUAGESIMA - Nåd och tjänst

SEPTUAGESIMA - Nåd och tjänst
Söndagens tema är nåd och tjänst. Det är ingen slump att ordet nåd kommer före ordet tjänst - All kristen tjänst och verksamhet utgår från Guds nåd!

I texten från Matt 19 svarar Petrus Jesus: "Se, vi har lämnat allt för att följa dig [i motsats till den rike unge mannen, se vers 22], vad kommer vi att få?

Jesus svarar att det finns mer än vi ser för våra ögon här, Gudsriket är större och går bortom tid och rum. Sista meningen ”Många som [nu] är de första ska bli de sista, och många som [nu] är de sista ska bli de första." Nästa stycke, Matt 20:1-16, förklarar detta påstående om "de första" och "de sista" genom en liknelse med vingårdsarbetare där alla får samma lön oavsett när på dagen de började arbeta.

Vers 29 att "försakat barn" måste ses i sitt sammanhang. Det kan betyda att man väljer att inte gifta sig och skaffa barn för himmelrikets skull, se vers 12. Är man däremot gift har Jesus nyss talat om äktenskapet och barnens höga värde, se vers 5 och 13. Ett av kraven för att bli en församlingsledare är att man tar hand om sin egen familj, se Titus 1:5-9 och 1 Tim 3:1-13. Så versen kan inte tala om att lämna sina barn vind för våg för evangeliets skull!

Det var Petrus som sade att han lämnat allt för att följa Jesus, till skillnad från den unge, och antagligen då också ogifte, rike mannen, se vers 27. Jesu svar riktar sig främst till Petrus. Han var antagligen den äldste av de tolv lärjungarna och den enda av dem som vi med säkerhet vet var gift. Lärjungaskapet innebar att han faktiskt under perioder fick lämna sin familj. Samtidigt ser vi Jesu nåd och omsorg. När Petrus kallas får han en väldig fiskfångst som gör att familjen är väl försörjd, se Luk 5:6. Jesus väljer också att låta Petrus hus i Kapernaum bli missionsbasen i Galiléen och Petrus får mycket tid med sin familj. När barnen är äldre följer Petrus fru med på missionsresorna, se 1 Kor 9:5.

Nåd är ett fantastiskt litet ord och bibliskt begrepp. Det grekiska ordet för nåd är ”charis” och används över 150 ggr i Nya Testamentet. Beroende på sammanhang kan ordet också betyda välbehag, en oförtjänt favör, gåva, kraft och gudomlig välsignelse. Allt detta ska känneteckna den kristna tjänsten.

Nåd är:

• Guds VÄLBEHAG över en person. Ordet används för att beskriva hur Jesus fick ett ökat välbehag både hos Gud och människor. ”Jesus växte till i vishet, i ålder och VÄLBEHAG [charis] inför Gud och människor.” (Luk 2:52, FB)

• Jesu LJUVLIGA ord. Ordet används för att beskriva Jesu ord. ”Alla prisade honom och häpnade över de LJUVLIGA [charis] ord som utgick ur hans mun.” (Luk 4:22)

• En GÅVA. Ordet kan beskriva en fysisk GÅVA, som de pengar som Korinterna samlade in till församlingen i Jerusalem. ”... er GÅVA [charis].” (1 Kor 16:3)

• En KRAFT som hjälper. Paulus beskriver nåden som den kraft som hjälper honom i sin tjänst. I 1 Kor 15 påminner han Korinterna om evangeliet - att genom tro blir man frälst (v2). Han fortsätter att berätta om hur han innan frälsningen förföljde församlingen och är egentligen ovärdig att kallas en apostel (v9). Sedan skriver han:

”Men genom Guds NÅD [charis] är jag vad jag är, och hans NÅD [charis] mot mig har inte varit förspilld. Jag har arbetat mer än någon av dem [de andra apostlarna], fast inte jag själv, utan Guds NÅD [charis] som har varit med mig.” (1 Kor 15:10)

• FRÄLSNING. Frälsningen är en gåva av NÅD [charis]: ”Ty av NÅD [charis] är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det.” Ef 2:8

Dessa fem exempel hjälper oss att förstå lite mer vad nåden är. Nåd är - att trots att vi inte förtjänar det:

• ser Gud med VÄLBEHAG på oss,
• talar han LJUVLIGA ord till oss,
• ger han av sina GÅVOR till oss,
• ger han av sin KRAFT till oss,
• FRÄLSER han oss!

Detta är utgångspunkten för vår tjänst. Vid ett tillfälle när Paulus ber till Gud får han svaret: ”Min NÅD [charis] är allt du behöver” (2 Kor 12:9).

Har vi Guds nåd - ja, då har vi allt vi behöver för att stå i Guds tjänst och betjäna människor!

 
Texter:
Vish 11:22-26 eller 2 Sam 7:18-22 (från 1983 års evangeliebok) Fil 3:7-14, Matt 19:27-30, Ps 25:4-11
 
 
(Bilden är från Israel. Solnedgång i Ein-Kerem, en förort nordväst om Jerusalem)

 

Fortsätt läs mer
1145 Träffar

KYNDELSMÄSSODAGEN - Uppenbarelsens ljus

KYNDELSMÄSSODAGEN - Uppenbarelsens ljus

Kyndelsmässodagen firas till minne av den dag då Jesus bars fram i templet (Luk 2:22-40). Enligt lagen behövde Josef och Maria gå till templet i Jerusalem för att offra ett lamm eller två duvor för Marias rening. Detta skulle ske 40 dagar efter födseln, se 3 Mos 12:2-8. Eftersom de inte offrar ett lamm förstår vi att Josef och Maria var fattiga, se Luk 1:48.

Samtidigt helgade de också Jesus som den förstfödde (3 Mos 12:2-8; 2 Mos 13:2). Det är värt att notera att det inte nämns något om att de betalar fem silvermynt för ”Pidyon haben”, hebreiska för ”återlösning av den förstfödde sonen” (4 Mos 3:45-47). Det finns flera paralleller med berättelsen om Hanna som lämnar Samuel i templet. Det kan förklara varför Jesus vill stanna kvar där som tolvåring, se Luk 2:49.

Det är intressant att se hur två äldre personer, Symeon och Hanna, får ha en viktig roll i att bekräfta vem Jesus är. Detta var en uppmuntran för den yngre generationen, Josef och Maria. Symeons ord till Maria: ”att Jesus skulle bli ett tecken som väcker motstånd” och ”att genom din själ ska det gå ett svärd” förbryllade nog också Maria (se Luk 2:34-35). Dessa ord av uppenbarelse måste hon ha kommit ihåg när hon såg Jesus korsfästas i samma stad drygt trettio år senare, och då var dessa ord en tröst och ljus att det var Guds plan som skedde med Jesus.

I den föreslagna texten i Matt 13:31-33 finns också två liknelser och profetior om Guds rike som de ger uppenbarelse och ljus för vår tid. Guds rike liknas här vid ett senapskorn och en deg. Det finns flera olika tolkningar på dessa två liknelser.

Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapskorn och som en deg. Jesus förutsäger att från den ringa starten med tolv lärjungar ska det bli den världsreligion vi ser idag med miljarder bekännande kristna.

Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om ”ogräset och vetet” och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger senare i samma kapitel att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som förleder och lever i laglöshet (Matt 13:41). I ljuset av den förklaringen så kan senapskornet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt som t.o.m. blir hem för onda "fåglar” som tar bort Guds ord från människor (se Matt 13:4).

Jäst är ofta en bild på falska läror, och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror, även inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära (Matt 16:6,12). Fariséerna levde inte som de lärde (Luk 12:1). Saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft (Matt 22:29).

Tre mått mjöl för tankarna till 1 Mos 18:6 där just en kvinna, Sara, i hast bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och kristna historien står det osyrade brödet för en äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se 2 Mos 12:15, och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse.

Det ord som översätts ”arbeta in i degen” (B2000) eller ”blandar in” (Folkbibeln) eller "gömmer" (Reformationsbibeln och Svenska Kärnbibeln) är det grekiska ordet ”enkrypto”. Det används bara två ggr i NT, här i Matt 13:33 och i parallellstället Luk 13:21. Ordet kan översättas ”mixa, blanda, gömma, täcka över”. Vårt ord ”kryptera” kommer från detta ord, vars definition är att skapa flera lager som är dolda.

Den engelska översättningen KJV väljer att översätta Matt 13:33 med ”a woman took and hid”, dvs den mer negativa betydelsen av att medvetet gömma något i degen som inte ska vara där, istället för det mer neutrala "mix" som NIV använder.

Om den som är ansvarig för att baka brödet ”gömmer” in jäst som förstör gemenskapen med Gud är det allvarligt.

Men det finns hopp – på samma sätt som orden Maria fick höra vid templet när Jesus var 5-6 veckor gammal, ger orden som Jesus gav vid församlingens födelse hopp att faktiskt inte alla som säger sig vara kristna är det. Genom historien har mycket ont har gjorts i Kristi namn, korståg, sekter osv - vilket Jesus här förutsade skulle ske!

Jesus är uppenbarelsens ljus, han är vägen, sanningen och livet. När vi tar emot Jesus så bor han i oss. Det bästa sättet att kunna skilja mellan det som är sant och falskt är att bjuda in Sanningen själv som herre och mästare i vårt liv.

 

Söndagens texter

Mik 7:7-8, Apg 2:42-46, Matt 13:31-33 och Luk 2:22-40 (som läses varje år), Ps 138

Fortsätt läs mer
1418 Träffar

FJÄRDE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus är vårt hopp

FJÄRDE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus är vårt hopp

Halleluja - så både börjar och slutar Psalm 146! Lovprisning ramar in de fem sista psalmerna i psaltaren. I öppningsstroferna till psalmen kommer en uppmaning att sätta sitt hopp till Gud och inte människor. En ny kung, president, ledare kan aldrig ge frälsning. Jesus är vårt enda hopp.

I söndagens text från GT läser vi hur Gud uppmanar Elia får lämna staden Samarien. Han hade gett ett profetiskt budskap till den onde kungen Ahab. Elia sätter sitt hopp till Gud och går de fem milen till ravinen vid Kerit på östra sidan om Jordan där han har blivit lovad att bli försörjd. Sättet det sker på är minst sagt märkligt. Korpar, som var en oren fågel, kommer med mat.

I ett av sina sista brev uppmanar Paulus sin yngre vän och medhjälpare Timoteus att blåsa liv i den nådegåva som Gud gett honom. Anledningen är att Gud inte har gett honom modlöshetens ande utan en ande som har kraft, kärlek och självbesinning (2 Tim 1:6).

I söndagens text från Matteus 14 har Jesus gett bröd till femtusen. Johannes förklarar varför Jesus drar sig undan i ensamhet för att be - folket ville göra honom till kung med våld, se Joh 6:15. I Matt 14:22 används ett starkt ord som både betyder befalla och tvinga. Att Jesus var tvungen att så bestämt skicka iväg lärjungarna till andra sidan sjön, antyder att de också dragits med i folkets önskan att starta en politisk revolution mot romarna.

Galileiska sjön är omgiven av berg och ligger två hundra meter under havsytan. Vid rätt omständigheter i lufttemperaturer kan kraftiga orkanbyar snabbt uppstå när varm luft drar in från öknen. Detta är ett känt fenomen. 1992 slog tre meter höga vågor in mot kuststaden Tiberias.

Lärjungarna kämpar i motvind. Jesus är kvar i flera timmar i bön. Strax före gryningen, under den fjärde nattvakten, någon gång mellan 03.00-06.00, kom Jesus till dem, gående på vattnet.

Uttrycket ”att gå på vatten” har kommit att beskriva något omöjligt. Petrus får vara med och möta Jesus. Det kan tyckas märkligt att Jesus förmanar Petrus och säger ”Vilken liten tro du har!” Jämfört med de andra lärjungarna som satt kvar i båten hade ju Paulus stor tro!

Ordet "oligos" kan betyda liten, men även kortvarig i tid. Det sammansatta ordet "oligopistis" beskriver Petrus tro som är liten eller snarare kortvarig. Problemet som Jesus adresserar är hans instabila tro som har höga toppar och djupa dalar. Först tror han Jesus är ett spöke, sedan går han på vattnet för att på nytt tvivla och börja sjunka.

 

Söndagens texter:

1 Kung 17:1-6, 2 Tim 1:7-10, Matt 14:22-33, Ps 107:28-32


Bilden är tagen strax utanför Kapernaum för några år sedan.

Fortsätt läs mer
1538 Träffar

3:e SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus skapar tro

3:e SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus skapar tro

Denna vecka är den ekumeniska böneveckan och söndagens tema är Jesus skapar tro. Jesus är trons upphovsman och fullkomnare (Heb 12:2).

I söndagens texter från andra Kungaboken och Johannes handlar det om två befälhavare och deras lite olika väg till tro. I texten från 2 Kor 1:3-7 gör Paulus det klart att Jesus skapar tro. Gud är källan till all uppmuntran, tröst och hjälp.

När Paulus i vers fyra skriver att Gud tröstar oss i alla våra svårigheter så vet han vad han pratar om. Han hade kämpat mot vilddjuren i Efesos (1 Kor 15:32), blivit arresterad och fängslad, hårt pryglad, möt dödshot gång på gång, blivit stenad, lidit skeppsbrott och kämpat för sitt liv i havet tre gånger. Han hade blivit utsatt för faror från översvämmade floder, rånare, judarna, hedningarna och falska kristna som ville sätta dit honom. Han hade under perioder varit utan sömn, hungrig, törstig, naken förutom att ha burit den mentala bördan över svåra problem i församlingarna (se 2 Kor 11:23-28). Om någon visste vad det innebar att gå igenom tuffa tider med hjälp av Kristi styrka så var det Paulus.

Det finns ett ord som upprepas flera gånger i texten från 2 Kor 1:3-7, och det är ordet ”tröst”. Hade Paulus skrivit Korintierbrevet som ett e-postmeddelande idag hade han kunnat använda fetstil för eller understrykning för att markerat ett nyckelord. I grekiskan kan man säga att upprepning är ett sådant sätt att fånga läsarens uppmärksamhet på ett specifikt ord som är viktigt i sammanhanget.

Det grekiska ordet ”paraklesis” används sex gånger i grundtexten i dessa fem verser. Ordet översätts ofta till ”tröst”, men har också en vidare betydelse att ”komma till någons sida och hjälpa” och ”att tala uppmuntrande" men också att "praktiskt hjälpa till”. Ordet har samma rot som ”parakletos”, som är det ord som används om ”hjälparen” den Helige Ande (Joh 14:16).

Sann kristendom är inte ett liv utan problem och svårigheter. Det är ett liv fyllt av Jesu tröst och hjälp, genom den helige Ande, som hjälper oss igenom tuffa tider (Fil 4:11-13). Jesus skapar tro som tröstar, hjälper och uppmuntrar!

Söndagens texter:

2 Kung 5:1-4, 9-15, 2 Kor 1:3-7, Joh 4:46-54, Ps 36:6-10

 

 

Fortsätt läs mer
1683 Träffar

Prins eller Kung?

Prins eller Kung?

Nu har vi kommit en bit på väg i vår bibelläsning. Jag har läst lite långsammare just nu, därför att jag läser en del ganska gamla bibelkommentarer bredvid. Det tar lite extra tid men det är det värt. Ibland är det som att man gräver guld i dessa gamla böcker! Just nu håller jag på med Matteus evangeliet, och för ett tag sedan läste jag om de vise männen som kom till barnet i Betlehem. I en av kommentarerna påpekade författaren  att de vise männen, när de kom till Herodes för att söka den nyfödde, inte frågade efter den nyfödde PRINSEN, vilket ju hade varit det naturliga egentligen. Hade det fötts ett barn hos kung Herodes så borde man kalla det barnet för prins. Men, ända från början var det så att Jesus var KUNG!

"Var är judarnas nyfödde....KONUNG!" Matt 2:2.

Vilken underbar proklamation! det råder ingen som helst tvekan! Det är en KONUNG som har fötts - inte undra på att kung Herodes blev förskräckt! Och så stolta vi kan vara att tillhöra denne KONUNG!

Visst är det roligt och fascinerande när vi får nya aha-upplevelser i välkända bibeltexter!

Fortsätt läs mer
1298 Träffar

ANDRA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Livets källa

ANDRA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Livets källa

Söndagens tema är livets källa. Jesus är livets källa, han är livets ursprung och det är genom honom allt existerar.

Upprinnelsen till texten i Johannes 5:31-36 är att en man som varit sjuk i trettioåtta år får möta Jesus och blir helad. Vi förstår av dialogen att mannen bär på mycket frustration. När Jesus frågar om han vill bli helad svarar han inte på frågan, utan berättar hur han inte hinner ner i vattnet, som man trodde hade helande krafter när det kom i rörelse (Joh 5:5-7).

Det är intressant att notera att Betesda är en damm precis norr om tempelområdet i Jerusalem. Det är inte en källa, utan en damm. Nu kom Jesus, själva källan till det levande vattnet, och mötte mannen som sökt sitt helande från en sekundärkälla.

I föregående kapitel har Jesus sagt till kvinnan vid brunnen i Samarien, i Joh 4:14: ”Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.”

I grekiskan är det en dubbel negation och man skulle kunna översätta: ”Men den som dricker av det vatten som jag ger SKA ALDRIG, NEJ ALDRIG bli törstig igen.”

Det går inte att bli mer tydlig – Jesus är den som mättar alla våra behov. Det vatten Jesus ger blir till en källa inom oss med vatten som kontinuerligt flödar fram till evigt liv.

Kvinnan vid brunnen, som förde en lång teologisk diskussion med Jesus om han verkligen kunde vara större en Jakob, och mannen vid dammen som var frustrerad över sin situation, fick båda möta livets källa! De fick ta emot Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet - äkta liv!

Dagens text från Johannes 5 är mitt i Jesu svar till de skriftlärda som inte vill tro att Jesus var Messias. Jesus svarar att han inte behöver andra människors vittnesbörd, men han ger de bevisen för att hjälpa oss att förstå och få en personlig erfarenhet av det liv som han ger. Han har en annan som vittnar om honom. Det syftar sannolikt på hans Fader som han nämner flera gånger i sitt svar.

Jesus – livets källa - kom till jorden för att dö och uppstå, så att vi människor kan få ta emot det eviga livet.

Söndagens texter:

5 Mos 5:23-27, Heb 2:9-10, Joh 5:31-36, Ps 19:2-7


Bilden är tagen vid Ein Gedi (get-källan) vid västra sidan av Döda havet.

Fortsätt läs mer
1588 Träffar

Det är på riktigt!

Det är på riktigt!

Idag hade jag förmånen att omigen får besöka "Pergamonmuséet i Berlin. Där har de återuppbyggt två häpnadväckande fynd från staden "Babel". Babel var en världmetropol under bl.a profeten Daniels tid. Staden var dessutom huvudstad i det "neobabyloniska imperiet" och därifrån regerade den Nebukadnasser  (605fKr- 562fKr) som omnämns i bl.a. profeten Daniels bok. I muséet har de återuppbyggt både "Ishtarporten" samt en del av väggen som omgav Kung Nebukadnessars tronrum. De har delvis använt sig av rekonstuerade tegelplattor men en stor del av tegelplattornA (eller delar av tegelplattor) är de som var på plats under Daniel och Nebukadnessars tid. Lejonet på bilden var ett av många lejon som omgav tronrummet till världens kanske då mäktigaste och mest fruktade kung. Informationen på muséet gav till känna att lejonen dels var förknippade med avguden Ishtar, men att ett av syftena med att avbilda lejon utanför tronrummet, var att skrämma besökare och få dem att inse att det var Nebukadnessar som hade makten.

När jag stod där i muséet igår så kunde jag inte undgå att fyllas av en djup förundran. Här stod jag och tittade på ett av de lejon som profeten Daniel kan ha tittat på just innan han skulle in på audiens till den mäktiga kungen! Samme Daniel som har fått de himmelska visioner som är upptecknade i Daniels bok och är uppenbarelse från HERREN själv! På tal om lejon som kom jag t.ex. att tänka på den vision som Daniel fick och som är omskriven i Dan kap. 7:2ff "Jag såg i en syn om natten hur himlens fyra vindar rörde upp det stora havet, den ena inte likt den andra. Det första liknade ett lejon men hade vingar som en örn."

När jag ser bilden kommer jag även att tänka på det som hände Daniel på 530- talet fKr under en annan kung. En lag passerades som gjorde det förbjudet att inte tillbe kungen som Gud och Daniel vägrade naturligtvis eftersom han bara tillbad den ende Guden- Israels Gud! Detta fick allvarliga konsekvenser för profeten: "Då lät kungen hämta honom och kasta honom i lejongropen". Vi vet dock hur det slutade eller hur? HERREN själv sände änglar som skyddade Daniel och så fick det som var tänkt som ett döds-straff förvandlas till ett vittnesbörd för kungen och för ett helt imperium om att Daniel hade kontakt med den Gud SOM FINNS PÅ RIKTIGT.

Just den formuleringen fastnade hos mig när jag befann mig inne på museet och besåg de fascinerande fynden- Jag gick långsamt omkring och lyssnade på varje ord av information som audioguiden förmedlade. Jag tittade på den 2600 år gamla porten och väggen till tronrummet och jag tänkte gång på gång för mig själv att Bibeln är på riktigt. Den är ingen sagobok utan den handlar om det som verkligen har hänt. Det blev omigen så tydligt för mig, det jag redan vet- att Daniel fanns på riktigt. Nebukadnessar fanns på riktigt. Staden Babel fanns på riktigt och för mig fick allt det bli en uppmuntrande påminnelse som stärkte min tro på att hela Bibeln handlar om det som är på riktigt!

Jag är inte dummare än att jag förstår att fynden i sig inte bevisar att Daniel fick tilltal från levande Gud. Fynden visar dock att Babel var en verklig stad och att Nebukadnessar var just den mäktig despot som Daniels bok beskriver honom vara. För mig blev det så tydligt att dessa fynd stämmer så väl med den värld som Daniel beskriver sig möta i sin egen bok och det är i sig ytterst trosstärkande och jag har personligen, i många år, varit bergfast övertygad om att det var just Daniel som fick de tilltal som är nedtecknade i Daniels bok. Man kan i det sammanhanget bara kort omnämna att det är extremt intressant att notera att historieskrivaren Josefus tydligt omnämner Daniel, hans bok och en av hans profetior i samband med Josefus beskrivning av ett besök av Alexander den Store till Jerusalem på 330-talet före Kristus. Josefus påstår alltså att Daniel och hans profetior var kända redan då!

Lejonen uppfördes alltså för att skrämma besökarna till kung Nebukadnessar. Vi kanske inte blir så rädda när vi ser just Nebukadnessars lejon men det finns många andra "lejon" som kan fylla oss med rädsla i vår vardag. Oro för t.ex. morgondagen, vacklande hälsa eller en ansträngd ekonomi kan bli som ett "lejon" som smyger runt i vårt sinne. Även vår själafiende djävulen liknas ju vid ett lejon i 1 Pet. 5:8 "Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka".

Med alla dessa "lejon" runt omkring oss är det underbart att veta att det starkaste lejonet är han som är både Gud och människa på samma gång. Johannes får se rakt in i den himmelska världen och han skriver i Upp 5:5 om vem som, tillsammans med Fadern och den helige Ande, är centralgestalten där: "Men av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott ,har segrat." Jag vet inte hur det är med dig men jag har flera områden i mitt liv som hotar att fylla mig med oro och ängslan. Just därför är det ljuvligt att få läsa det som är Guds. Eget. Ord. LEJONET AV JUDA STAM, DAVIDS ROTSKOTT, HAR SEGRAT!!!

Fortsätt läs mer
2777 Träffar

Behålla greppet

Behålla greppet

Det fyller ständigt på med nya bibelläsare som tar beslut om att och göra bibelläsning till en daglig vana. Visst är det uppmuntrande att se hur det rör på sig. Nyårstiden inbjuder på något sätt till eftertanke och beslut

Fortsätt läs mer
1312 Träffar

FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesu dop

FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesu dop
Att bli en kristen är ofta en process. Det går inte alltid att säga när exakt man kom till tro. Det är inte så konstigt, även i större världsliga beslut som köp av en ny telefon, bil eller ett hus, är det sällan man kan säga när man bestämde sig för just den telefonen, bilmodellen eller det huset. Det är ofta ett beslut som växer fram, det finns dock ett exakt datum då man skrev under kontraktet och köpet blev officiellt. Dopet i vatten kan sägas vara en sådan ”officiell” handling där man bekräftar sin tro på Jesus.

Om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är borta. Se, allt har blivit nytt (2 Kor 5:17).

I söndagens text från Apg 8:14-17 läser vi hur ryktet börjar gå i Jerusalem att det illa ansedda folket samarierna hade börjat ta emot Guds ord. På grund av förföljelsen av de kristna i Jerusalem hade Filippos gett sig av norrut och predikade Guds rike och Jesu Kristi namn i den samariska huvudstaden, se Apg 8:5. En välkänd trollkarl där blir frälst vilket gör att stora skaror börjar följa Jesus. Man skickar då dit Petrus och Johannes för att hjälpa till i väckelsen. Det visar sig att samarierna hade blivit döpta i Jesu namn, men inte fått tag på den helige Ande, så Petrus och Johannes får be för dem.

Lukas skriver i sitt evangelium att ett par år tidigare hade samme Johannes och hans bror Jakob inte direkt känt någon stor kärlek till samarierna. När de inte blev välkomnade i en av byarna är de beredda att kalla ner eld från himlen över dem (se Luk 9:54).

Anledningen till att man vill kalla ner eld kan vara att i samma område i Samarien hade Elia blivit beskyddad från två angrepp genom att just kalla ner eld från himlen. Tredje gången man kommer emot honom ödmjukar däremot officeren sig och femtio män skonas, se 2 Kung 1. Jesus hade inte kommit för att döma världen utan för att ge människor en chans att omvända sig, se 2 Pet 3:9.

Syskonparet Johannes och Jakob som kallades ”åskans söner” (kanske på grund av deras temperament, se Mark 3:17) hade blivit förvandlade. Från att ha blivit irriterade och arga känner de djup kärlek till det samariska folket. Vi märker en tydlig skillnad före och efter det att den helige Ande hade blivit utgjuten på Pingstdagen.

Även i texten från Markus där Jesus döps ser vi hur Bibeln är tydlig med att betona vem det är som tar ledningen efter dopet. I versen direkt efter dopet står det att ”genast förde Anden honom ut i öknen” (Mark 1:12). Det blev ett skifte i Jesu liv när han började sin publika tjänst.

Dopet i vatten har ibland beskrivits som vårt beslut att följa Jesus och vattnet omsluter oss utifrån. Dopet i den helige Ande är däremot ett Andens verk som kommer inifrån, nu strömmar det levande vatten inifrån som ger kraften att leva ett kristet liv.

 

Söndagens texter:

Jes 43:1-4, Apg 8:14-17, Mark 1:9-11, Ps 89:20-29

 

Bilden är tagen vid Yardenit, den norra dopplatsen vid Jordanflodan strax nedanför Galileiska sjön i Israel. Även om det var längre ner längs med floden som Jesus döptes, enligt traditionen vid Qasr el Yahud, så är Yardenit en vacker plats att besöka och många väljer att döpa sig här.

Fortsätt läs mer
1520 Träffar

Vad ska jag få ut av detta?!

 

Vad ska jag få ut av detta?

 

Så frågar vi ofta, inför gudstjänsten, bibelstudiet, cellgruppen osv. Vad ger det mig att vara med?

 

Idag, på Trettondedag jul, så hör vi om de vise männen…jag undrar om de någonsin ställer sig själva den frågan; ”Vad ger det oss att resa hela långa besvärliga vägen till ett okänt Betlehem? Vi gör ju stora uppoffringar för denna saks skull, vad ska vi få ut av detta??”

 

Deras förklaring, när de besöker Herodes, är svaret på den frågan; ”Vi har kommit för att GE honom(Jesus) vår hyllning!” Vi har inte kommit för att få ut något av detta, vi har kommit för att GE!

 

Det var själva ärendet, och när de kommer fram till barnet i Betlehem, så gör de vad de skulle. När de har utfört sitt uppdrag, givit sina gåvor, böjt sina knän och givit barnet sin hyllning, så är det klart! Och de återvänder hem.

 

Vad skulle de få ut av detta besök? Vad gav de dem? Vi hör aldrig att de därefter väntar vid krubban för att få något i gengäld.

Vad skulle de få ut av detta? Frågan finns inte ens!

De vise männen hjälper oss att byta fokus; ”Vi har inte kommit för att få, vi kommer för att ge!”

 

De vise männens inställning kan vara bra också för oss, när vi firar gudstjänst, deltar i bibelstudiet osv. Vi kommer för att GE honom (Jesus) vår hyllning!

 

 

 

Fortsätt läs mer
1698 Träffar

TRETTONDEDAG JUL - Guds härlighet i Kristus

TRETTONDEDAG JUL - Guds härlighet i Kristus

Anledningen till att de vise männen kallas visa, är att de sökte efter Jesus och när de fann honom böjde sig och tillbad honom - Det är vishet att tillbe och lova Gud.

 

Visa män från öst

När de vise männen kommer har det gått en tid sedan Jesu födelse. Familjen bor i ett hus, antagligen i Betlehem (Matt 2:11 refererar till "huset"). Jesus hade blivit omskuren på åttonde dagen, vilket troligtvis skedde i hemmet (Luk 2:21). I föregående kapitel beskrivs proceduren för Johannes döparen där man kommer till dem och pojken namnges, se Luk 1:59. Josef och Maria har också varit i templet för Marias rening (Luk 2:22-38), enligt Moses lag (3 Mos 12:2-8) skedde detta fyrtio dagar (1,5 månader) efter födseln.

Vi vet att de vise männen kom från öster. Deras besök och värdiga mottagande hos Herodes den Store i Jerusalem, tyder på att de var högt uppsatta män i sitt land. Att de frågar sig för var de ska finna Jesus verkar indikera att de inte var bekanta med området, vilket tyder på att de kom långväga ifrån. Enligt den tidiga kyrkans tradition var de tolv förnäma män, kanske judiska ättlingar till Daniel som blev ledare över "alla visa" i Babylon, se Dan 2:48. Kom de från Babylon var det en sträcka på hundra mil, och det kan vara det dubbla om de kom från Persiska viken.

Att färdas den sträckan tar två till fyra månader, så Jesus är minst några månader gammal, antagligen omkring ett år när de kommer till honom. Detta förklarar också varför Herodes för att vara på säkra sidan kanske dubblar den beräknade åldern ett år, och dödar alla barn under två år (Matt 2:16). När de vise männen ser barnet i Matt 2:9 används det grekiska ordet "padion". Detta ord beskriver oftast ett barn mellan ett och sju år, till skillnad från det grekiska ordet "brephos" som används för spädbarn i Luk 2:16.

Betlehem var en mindre stad. Befolkning vid den här tiden var under 1000, troligtvis ännu mindre. Utifrån beräkningar med antal födslar och barnadödlighet rör det sig om omkring 6 till 20 pojkar som var under två år. Det finns en utombiblisk referens av den latinska författaren Macrobius som omnämner händelsen. I sitt verk Saturnalia skriver han: "När kejsar Augustus hörde berättas hur Herodes hade dödat pojkarna under två år i Syrien, och även låtit döda sin egen son sade han - det är bättre att vara Herodes gris än hans son".

 

Stjärnan

Något typ av fenomen inträffar på stjärnhimlen omkring Jesu födelse. Detta gör att astronomer från öst beger sig till Judeén. Stjärnan verkar försvinna för att på nytt visa sig sedan de kommit fram till Jerusalem, se vers 9. Några av de naturliga förklaringarna är att det var en komet, ett kraftigt stjärnfall, en supernova eller en sällsynt konstellation av starka planeter som fångade astronomernas uppmärksamhet. Bland dessa är i så fall den sista mest trolig. År 7 f.Kr. passerade de två största himlakropparna Jupiter och Saturnus nära varandra i fiskarnas stjärntecken tre gånger, något som enbart sker vart 900:e år. Det första av de tre mötena ägde rum i maj, det sista i början av december. Fynd av lertavlor från Babylon bekräftar att man kände till och kunde förutse planeternas rörelse. Speciellt en ett fynd från daterade 8 f.Kr. är intressant eftersom det just nämner Jupiter och Saturnus möte.

Men föddes inte Jesus år 0? Vår västerländska tideräkning utvecklades av munken Dionysius Exiguus i Rom år 525 e.Kr., innan dess hade man räknat tiden utifrån större händelser eller olika regenter. Det visade sig dock att han räknade fel och missade några år och de flesta bibelforskare anser att Kristi födelse inträffade någon gång mellan 8 f.Kr. och 4 f.Kr. I så fall är just fenomenet som inträffade tre gånger år 7 f.Kr. en tänkbar förklaring.

 

Guld, rökelse och myrra

Bibeln namnger inte de vise männen, de kan ha varit tre eller fyra eller fler. Det är också troligt att de hade med sig tjänare och djur för att transportera kistorna och packningen. Att deras namn inte är nämnda visar på deras attityd, de var ödmjuka givare som hade ett mål - att finna Jesus!

Att det just var guld, rökelse och myrra av alla de tusentals tänkbara kombinationer av gåvor de skulle kunna haft med sig kan haM en profetisk betydelse:

• GULD står för kunglighet - Jesus är kungars kung.
• RÖKELSE står för väldoft i offer - detta talar om Jesu syndfria liv som blev det felfria offret som tar bort världens synd.
• MYRRA används vid balsamering och förutsade Jesu död och uppståndelse.

I samma mening som det står att de böjde sig inför Jesus så står det att de tillbad och gav gåvor (Matt 2:11). Denna vers visar på hur ödmjukhet, givande och tillbedjan är något som hör ihop.

Applicerar vi dessa gåvor i vårt eget liv kan de också representera:
• GULD – mina pengar
• RÖKELSE – min tillbedjan och ett liv i helgelse
• MYRRA – att jag offrar min bekvämlighet och är villig att dela Jesu lidande

Det är vishet att söka Jesus!

 

Dagens texter:

1 Kung 10:1-7, Ef 2:17-19, Luk 11:29-32, Ps 72:10-15 och Matt 2:1-12 (som läses varje år)

Fortsätt läs mer
2265 Träffar

Att gå på djupet

Att gå på djupet

När man läser Bibeln kan det ibland dyka upp frågor som väcker ens intresse, gör att man undrar eller helt enkelt känner att man har noll koll. Detta är perfekta tillfällen att gå vidare och lägga lite tid på att gräva. Du kan enkelt ställa en fråga i Facebook-gruppen där det finns många kunniga. Men det kan vara minst lika givande att söka själv. Leta i uppslagsdelen på din bibel eller kolla bland bibelkommentarer.

Vad gäller frågor finns förbluffande ofta svaren i den stora bilden, Bibelns övergripande röda tråd eller huvudpoängen i en bibelbok. Får man syn på dessa faller ibland konstiga pusselbitar på plats och ett nytt ljus lyser över texten.

Själv har jag mycket hjälp av The Bible Project på Youtube. Där finns många goda översikter och många har redan nämnt deras goda hjälp.

Klicka dig gärna vidare och bli fördjupad och få syn på den övergripande bilden.

Till deras Youtube-sida

Exempel på video:

 

Fortsätt läs mer
1110 Träffar

Bonden som skulle så

Bonden som skulle så

En bonde beslutar sig för att börja såningsarbetet en vårdag. Han går ut på gårdsplanen och tar sikte mot såmaskinen. På vägen dit går han förbi vedhögen som inte blivit huggen. Han beslutar sig för att först hugga några vedträn.

Fortsätt läs mer
1460 Träffar

Välkommen kära vardag!

 

Första vardagen 2017!

 

Hej kära vänner i ”Anta Utmaningen!”

 

Idag är det den måndagen den 2 januari. Visst är det härligt…..?!

 

Tycker du som jag att det är svårt att hålla isär helgdagar och vardagar över jul och nyår…jag brukar tycka att det är ganska skönt när vardagen infinner sig igen.

 

Vardagar…det låter ju inte så exotiskt och speciellt, men visst är vardagar underbara!  Det där trygga inslaget av ”det vanliga” är något gott! Och till ”det vanliga” hör rutinen att läsa sin bibel. Jag har sett  fram emot att få starta igen med 1 Mosebok och Matteus evangelium. Att få sitta vid köksbordet där min bibel ligger, och läsa!

 

Idag läste jag skapelseberättelsen (jo jag vet, det skulle jag gjort igår , men nu blev det idag istället) och jag förundras över hur en text som jag läst många gånger, återigen ”levererar!” Dvs hur det levande Gudsordet möter mig som läsare, med tröst och uppmuntran, idag var det det enskilda ordet ”fullborda” som blev så stort för min del. När jag läste om hur Herren fullbordade sitt skapelseverk, i 1 Mos 3:1, så gick tankarna vidare till andra bibelställen där ordet ”fullborda” också förekommer, då drog jag mig till minnes ett av Jesu ord på korset i Joh 19:30; ”Det är fullbordat” och tankarna vandrade vidare in i Filipperbrevet 1:6, där det underbara löftet står, att han som påbörjar ett gott verk i oss, också förmår fullborda det.

 

En av de verkligt goda frukterna av regelbunden bibelläsning är att man övar upp förmågan att associera, att låta ett bibelord leda tankarna till ett annat. En oerhört spännande process tycker jag!

 

Ordet fullborda betyder ordagrant att fullfölja något man påbörjat. Och här handlar det om att Herren förmår att fullfölja det han påbörjar i ditt och mitt liv. Vår Herre lämnar inget halvfärdigt, skapelsen fullbordades, frälsningen fullbordades och vi får tänka att såsom Herren fullbordade detta, så kommer han också att fullborda det verk han har påbörjat i våra liv.

 

Fortsätt läs mer
1160 Träffar

Har du lovat dig själv något?

Har du lovat dig själv något?

Det är något märkligt med nyår och beslut. Vi människor har ett nästan magiskt förhållande till denna dag. Egentligen är det bara en dag som alla andra, men för oss markerar den startpunkten på ett nytt år – ett år som är som ett stort oskrivet blad och därför har möjligheten att bli annorlunda. Det kanske är just denna ovisshet som gör att vi försöker förändra våra liv vid nyår? Möjligheterna känns oändliga och det är lätt att se att jag kan leva sundare, äta mindre socker, motionera mera, läsa mer, surfa mindre, prata med mina grannar eller läsa Bibeln regelbundet.

Psykologin i detta ska inte underskattas. Livsförändringar är förbluffande svåra att få till och att en måndag i april plötsligt bestämma sig för att förändra något är långt mer ovanligt. Men samtidigt får vi inte luras, nästa år kommer sannolikt inte vara så annorlunda mot det föregående. Visst förändras saker men de där löften som jag ger mig själv kommer inte automatiskt uppfyllas för att det blivit 2017. 

Så har du just bestämt dig för en förändring i din bibelläsning, och sannolikheten känns rätt stor eftersom du läser detta, så kan det behövas mer än bara ett löfte till dig själv. Jag vill dela några tips för att löftet inte ska rinna ut i sanden:

  1. Skriv ner det. Sätt en lapp på kylskåpet, skriv ett brev till dig själv eller lägg en lapp i din bibel.
  2. Berätta för någon vad du tänkt göra. Du kan också be personen fråga dig hur det går ett par gånger den närmaste tiden.
  3. Hitta en rutin. Försök hitta en tid på dagen och ett sätt att läsa som kan vara återkommande.
  4. Förlåt dig själv om du inte lyckas. Livet kan sätta hinder i vägen och då är det bara att ta nya tag.  
  5. Det är daglig läsning som är utmaningen, så missar du några dagar är det viktigare att komma tillbaka att läsa än att läsa ikapp.
  6. Funkar inte det du tänkt dig, prova något annat. En annan plan eller tidpunkt. Men samtidigt…
  7. det är en förändring och det får ta tid innan det känns naturligt. Så ge inte upp för fort om det inte känns som att det ”ger något”.
  8. Det heter ”Anta utmaningen”. Att få in en daglig rutin kan vara just en utmaning (därav namnet). Var medveten om det och hantera det som om du behöver jobba för att lyckas.
  9. Blir du nyfiken, gå gärna vidare och gräv. Läs en kommentar, fråga på Facebook eller kolla en video på Youtube.
  10. Dela gärna med dig. Det vi läser växer ofta till när vi delar med oss.
  11. Läs gärna med andra. I din närhet eller i gemenskapen i Anta utmaningens Facebook-grupp. 

Till avslut vill jag bara säga en sak, välkommen med. Detta kan bli ett fantastiskt år!

 

Fortsätt läs mer
1138 Träffar

Ordning i din inre värld

Ordning i din inre värld

Så hette titeln på en bok som kom ut för 28 år sedan. Jag minst sagt slukade innehållet. Orsaken till att boken föll så väl in i mitt liv var en erfarenhet som vuxit fram.

Fortsätt läs mer
1796 Träffar

Svenska Bibelsällskapet - Box 1235, 751 42 Uppsala - 018 - 18 63 30 - info@bibeln.se